Synonymer till stum

adjektiv [stum:]

Utforska synonymer och betydelser för stum

Betydelse:

som inte uttalas

— "franskan har ofta stumt e, t.ex. i namnet Nice"

Betydelse:

som inte kan tala (tillfälligt eller permanent)

— "hon var stum av häpnad"

1

Att sakna talförmåga eller vara tyst, mållös eller inte uttrycka något i ord.

Utan talförmåga

Om någon som inte kan tala.

Mållös av känsla eller förvåning

Om någon som inte får fram ett svar eller ord, ofta av förvåning eller stark känsla.

Tyst eller ljudlös

Om någon eller något som inte ger ifrån sig ljud eller tal.

Inte uttryckt i ord

Om något som inte har sagts eller formulerats uttryckligen.

2

Om något som är stelt och inte ger efter, eller som sluter tätt.

Styv och orörlig

Om något som saknar svikt eller elasticitet och därför känns hårt eller stelt.

Tätt slutande

Om något som sluter tätt och inte lämnar någon springa eller öppning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för stum.

auto_stories

Stum i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Som saknar förmågan att tala.

    Ex: Döf och stum ell. Döfstum.

  • Som af någon tillfällig orsak ej förmår att tala. Han blef alldeles substantiv af häpnad. (familjärt ord eller talesätt)

    Ex: Stum so en fisk. Man säes äfv. Stum tystnad, häpnad.

  • gram.

    substantiv bokstaf, som ej höres i uttalet; även som fördrar vokal i uttalet (Muta).

  • substantiv värk, dof verb Stumma synder, onaturliga.

history_edu

Historik & ursprung för Stum

  • E

    stum, till exempel 1659, tidigare mest i vissa stående förb., till exempel stumma (stomma) synder O. Petri och så vidare, stumma hundar 1593 och så vidare = danska, från nyhögtyska: fornsaxiska, medellågtyska, fornhögtyska stum (nyhögtyska stumm); holl. stom, dum; jämför samma betydelseväxling hos dum; väl avljtidsform till stamma; till en rot med grundbetyd, 'stanna, stocka sig' eller 'vara styv'. Med slutljudande p (indoeuropeiska b): medellågtyska stump, slö, dum - fornhögtyska, nyhögtyska stumpf, svenska dialekt stumpig. Med slutljudande b (indoeuropeiska bh): medelhögtyska stump (gen. stumbes), stum. Om grundbetyd, är 'vara styv' (jämför svenska dialekt stnm i betydelse 'styv, stel'), är ordet besläktade med en del urgermanska ord för 'stappla' och den/det, till exempel svenska dialekt stumla, stappla, vackla, norska och svenska dialekt slumra, svenska dialekt stamla, äldre nysvenska stamra det samma, medelengelska stum(b)len, stumren, snäva, och så vidare

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för stum

Korsordslösningar för stum