Synonymer till stadga

verb, substantiv [²stạd:ga]

Utforska synonymer och betydelser för stadga

Betydelse:

regel (1), förordning

— "partiets stadgar"

Betydelse:

stabilitet

— "musklerna ger stadga åt skelettet"

stadga verb, substantiv

1

Verb som betyder att göra något stadigvarande, fast eller stabilt; att ge stöd, stadga eller balans åt något som annars är ostadigt.

stabilitet göra stadig stadighet staga fasthet stötta beständighet stabilisera styrsel ordning balans

stabilisera och stödja

Används om att göra något fastare, stabilare eller bättre balanserat, både konkret och bildligt.

2

Verb som betyder att fastställa eller bestämma något formellt, särskilt i lag, regelverk eller myndighetsbeslut.

fastställa lagstadga föreskriva förordna statuera stipulera

formellt fastställa

Används när något bestäms auktoritativt eller juridiskt, ofta i lagtext, författning eller andra normativa sammanhang.

3

Substantiv som betyder en samling grundläggande regler eller bestämmelser, särskilt för en förening, organisation eller institution.

regelverk författning reglemente statut stadgar

föreskriftsamling

Används om ett dokument eller en fastställd regelsamling som anger hur en organisation ska fungera.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för stadga.

stadga substantiv

En rättslig eller officiell bestämmelse, ofta i skriftlig form, som reglerar hur något ska vara ordnat eller vilka regler som gäller.

förordning föreskrift bestämmelse lag reglemente statut

formell rättsregel

Används om en officiell regel, förordning eller författning i juridisk, administrativ eller organisatorisk kontext.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för stadga.

auto_stories

Stadga i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Göra stadig, fast, gifva stadga, befäsa. Säges endast ifig. mening.

    Ex: Stadga ett rikes makt. Stadga sitt beslut. Detta stadgade hans beslut. Ännu fordras någorår att stadga hans karakter.

  • Stadighet, fasthet.

    Ex: Brukas mest figurligen. Gifva få stadga

  • Göra till lag, förordnig; föreskrifva, förordna. Konungens-de, att . . . I det kapitlet af lagen stadgas, att . . . Lagen stadgar, att . . . Lagen stadgar vite för det.

  • Fast vilja, stadig vana, stadigt uppförande.

    Ex: Han har ingen stadga hvrken i godt eller ondt. Han saknar stadga, har ännu ej kommit till stadga

  • Ex: Stadga sig ell. stadgas i ett beslut. Hans karakter har ännu ickes-t sig. Stadga sig i det goda.

  • substantiv sig (om vätskor) Få stadigt sammanhang, blifva tjockare,tätare, fastare. Som vunnit staga, fasthet, varaktighet. Brukas oftanästan adjektivt.

    Ex: Stadga genom bruket. Stadga sed. Stadgat bruk. , vänskap. Stadga åler. Stadgat förstånd, vett, uppförande. Stadga karakter. Stadgat sinne. Stadgat förtroende.

  • Stadgad lag, föreskrift. Enligt stadgarna. Bildar några sammansättningar, såsom: Rättegångsstadga.

    Syn: Förordning, Förordnande, Regelemente.

history_edu

Historik & ursprung för Stadga

  • Substantiv

    1. stadga, substantiv, abstr., och konkr., pluralis i olika betydelse: -ar och -or, fornsvenska stadhga, oblik kasus till fornsvenska slapge med, ställning, stadig ställning, avtal, lag med med = fornisländska stadgi, äldre danska stadge; avledning av fornsvenska slapugher och så vidare (= stadig). Jfr följ.

    Se även: stadga 2

  • Verb

    2. stadga, verb, i svenska dialekt stagga, hejda, fornsvenska stapla (stagga) med betydelse i anslut- ning till stapge ovan; avledning av fornsvenska stapagher (- stadig), Jfr föreg, samt fornisländska stpöva, till sipd (gen. -var), se stad 1.

Källa: Hellquists (1922)

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    Andra ändringar i lagen stadgar fängelsestraff för sexuellt ofredande av barn, handel med mänskliga organ och miljöförstörelse.
  • •
    Lagen stadgar att en sådan stämma måste hållas.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för stadga

Korsordslösningar för stadga