Synonymer till sot
Utforska synonymer och betydelser för sot
Betydelse:
— "väggen var svart av sot runt kaminen"
sot
Fin, svart förbränningsrest som bildas vid ofullständig förbränning och som lägger sig som damm eller beläggning, särskilt i rökkanaler, på väggar eller runt eld.
materiell förbränningsrest
Används om själva ämnet eller beläggningen av fin svart rest från eld och rök; kan syfta både på partiklarna och på den smutsiga avlagringen.
Svart svampsjukdom eller svampangrepp på växter, där växtdelar täcks av en sotliknande beläggning; ordet används i äldre eller fackspråkliga sammanhang.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sot.
sot (ald.)
Ett äldre ord för en sjukdom eller åkomma, särskilt i äldre medicinskt och folkligt språkbruk. Ordet avser här inte den svarta beläggningen av sot, utan sjukdomen som sådan.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sot.
Sot i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Svart och tjockt ämne, som rök ifrån eldstäder afsätter på sidorna af skorstenspipor.
Ex: Svart som sot
-
substantiv i säd, se Brand, 5.
Historik & ursprung för Sot
-
E
1. sot (i skorsten och den/det), fornsvenska sof = fornisländska söl, danska sod, medellågtyska söl, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) söl (engelska sool), av urgermanska *söla- n., nära besläktade med litauiska sudziai pluralis och fornslaviska sazda (av *södiä) det samma; jämför iriska suide (av *sodia); antagl. avljudsform till indoeuropeiska sed- i sitta (liksom fet i fjät till fot); alltså: vad som satt sig fast. Ty. har i stället russ, av fornhögtyska ruoz = medellågtyska röt; och fra suie; båda etymologiskt oklara, det senare möjl. keltiskt. Ord för 'sof sammanhänga annars icke sällan med beteckningar för 'damm' eller 'rök', till exempel latin fullgo, av indoeuropeiska *dhii-l-: sanskrit dluili-, damm, stoft, och litauiska dulis, rökverk; eller ryska kopoli och så vidare: grekiska kapnös, rök; jämför grekiska ailhalos, till aithö, brinner, bränner (se id 1). - Sot ingår i sjön. So-ten Vgtl.; jämför grekiska flodn. Ailhalöeis (Strabo), till ailhalöeis, sotig, ävensom sjön. Mörken, Svartön och så vidare Härtill väl gårdn. So t ar e d (en kilom, avlägset; kanske till Söte, se nedan). Annars uppträder i flera svenska ortnamn på So/snarast det av sot avledda fornsvenska person n. Söte = fornisländska Söli (egentligen tillnamn); så väl i Sotenäs vid Partilled Vgtl., Sote-rud Dalsland, Sotaskär Södermanland och fno. Sölanes, Sölaruö, det senare rätt vanligt. De flesta hithörande ortnamn äro sammansatta med -nid och -näs. Icke osannolikt har Söte varit ett allmänt tillnamn för svartmuskiga utländska. krigsfångar eller trälar, och då nyodlingar och röjningar ofta företogos av sådana, kunde detta förklara, att Söte är vanligt just i gårdnamn på -rud.
-
E
2. sot, sjukdom, i vissa dialekt även -sott(a, med slutet o), fornsvenska söt = fornisländska sött, danska sot, gotiska saiihts (blott i pluralis; i sing. ersatt av silikei), fornsaxiska, fornhögtyska suht (nyhögtyska sucht; jämför -siktig i lungsiktig); angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) suht (enstaka) väl lån, jämför utsiht, diarré (se u t so t); av urgermanska *suhti-, avledning av en avljudsform till sjuk. — Numera mest i sammans. till exempel gul-, Inn g-, -u t so t, utom i uttr. taga el, söka bot där man tagit so t, 1604. — Härtill sota, umgälla (se följ.). — Som en växelform till sot betraktas vanl. fornisländska siit f., sorg, norska siit, bekymmer, omsorg, vartill avledning fornsvenska syta, sörja för, svenska dialekt: vara bekymrad, dra sig för, ha omsorg, vårda, bestyra med med, fornisländska sz/fa, sörja över, förorsaka sorg. Dock enl, Torp. Etym. Ordb. södra 747 knappast sannolikt: han tänker i stället på sammanhang med syssla; däremot av Holthausen IF 39: 63 sammanställt med latin sudus, torr, åtm. det senare säker], oriktigt. Enl. lic. G. Hedström tala emellertid de smal. målens form starkt emot en härledning för syta från ett urgermanska *suhtian.
Se även: sota 1
Källa: Hellquists (1922)