Synonymer till brand

substantiv [bran:d]

Utforska synonymer och betydelser för brand

eld (1), eldsvåda

— "en anlagd brand"

— "branden startade i köket"

— "huset stod i brand"

Substantiv

(oftast icke önskvärt) utbrott av eld som förhärjar ett fordon, en byggnad eller ett område

åkomma

svärd

En eld som brinner okontrollerat eller själva elden och dess lågor.

Eld och eldsvåda

Ord för en omfattande eller okontrollerad eld, eller för eld, lågor och flammor mer allmänt.

Vävnad som dör och förstörs, eller en svampsjukdom som angriper växter.

Gangrän

Medicinsk betydelse: vävnadsdöd, ofta kallad kallbrand.

Sot på växter

Växtsjukdom som orsakas av sotbildande svampar; sot är den specifika sjukdomsbenämningen.

Vi har inga motsatsord för brand.

auto_stories

Brand i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Syn: Brinnane
Ex: Brand lukt, se Brännlukt. Lukta brandt, hafva lukt af något, som blifvit brändt. Väl brand aska, aska efter någonting, som blifvit fullkomligt utbrändt. Branda mandlar, sötmandel, kokad med socker, till den blifvit öfverdragen med en brun sockerskorpa. (Fig. ordspr.) Brandt barn skyr elden, af skadan blir man vis; man aktar sig för det, som en gång ådragit en skada. Här osar brandt horn, här vankas hugg, slag, hårda ord.
Syn: Eldsvåda, Vådeld
med plur.
Trästycke, som antingen brinner, eller som har brunnit, men slocknat och ännu röker, eller som är alldeles släckt. Det var en så förfärlig storm, att brander från de brinnande husen flögo öfver strömmen och antände hus på andra sidan. En rykande brand Eldsvådan är alldeles släckt: det ryker ej ens ifrån branderna på den afbrända tomten. Ingår i sammansättningarna Eldbrand, Flygbrand, med flera -
Syn: Inflammation
Ett slags svamp, som understundom sätter sig på säd,isynnerhet hvete, och hvarigenom frökärnan förvandlas till ensvart, illaluktande massa, och säden sålunda till större ellermindre del går förlorad. Skadad af brand

Syn: Sot, Uredo

history_edu

Substantiv
brand, fornsvenska brander, brand och brinnande trästycke = fornisländska brandr, danska, medellågtyska, engelska brand, av urgermanska *branda-, till brinna. I de nord. språken ofta även: käpp, bjälke, väl egentligen: bränsle; i fornisländska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), fornhögtyska dessutom: svärd, sannol. efter dess glans. — Den nuvarande analogiska pluralformen bränder för äldre brandar (och brander) uppträder hos Grubb 1685.

Se även: brinna

Källa: Hellquists (1922)

Se vår korsordssida för brand