Synonymer till sitta

verb

Utforska synonymer och betydelser för sitta

Verb

Betydelse:

befinna sig i en kroppsposition där bakdelen vilar på ett underlag och bär upp överkroppen; om fåglar i vissa fall även om en snarast stående ställning

Betydelse:

(om saker) vara placerad (på en viss plats); befinna sig

Betydelse:

passa, ha rätt storlek

Betydelse:

leva eller befinna sig i ett visst tillstånd

Betydelse:

befinna sig i viss situation

Betydelse:

ha viss funktion

Betydelse:

ha säte (och stämma) i en beslutande församling
5

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sitta.

auto_stories

Sitta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Hvila på sätet, bakdelen, med öfre delan af kroppen upprätt. Säges egentligen om menniskor, men även om vissa djur, såsom hundar, kattor, lejon, apor, med flera; likaså o m den ställning, fåglar hafva, då de hvila på marken, på en gren en vagel, och så vidare

    Ex: Sitta på en stol, bänk, på bara marken. Sitta emellant venne personer. Sitta grensle på en häst. Sitta med benen i kors. Sitta med Sitta under en tronhimmel. Sitta öfver någon Sitta qvar efter någon. Sitta stilla. Sitta lat, sitta och lättjas, utan att göra något. - sitta áf, v. n. o. a,, se Afsitta; äfv. sitt på något, så att det går af. Sitta fást, sitta så, att man ej kan komma lös. - Sitta frám, sätta sig längre fram. - sitta ihóp, sitta tillsammans. Sitta néd, v. n. Sätta sig ned. Sitta med bättre, sätta sig länge ned. Sitta néd, v. a. Genom sittning nedtrycka, t. ex.: Sitta ned en säng. Sitta på´hvarannan, tätt packade intill harandra. Sitta sö´nder, med sin tyngde, under det man sitter, krossa. Sitta så ti´ll, sitta i den ställning, t. ex.: Han sitter ej så till, att han kan räcka det. Sitta únder någon, längre ned än han. Sitta úpp, sätta sig upp; äfv. stiga till äst, t. ex.: Ryttarne ha suttit upp. Sitta högre upp, sitta úpp bätte, sätta sig längre upp. Sitta ö´fver någon, högre upp än han.

  • Föra ett sådant lefnadssätt, hafva en sådan sysselsättning, att man för de mesta har en sittande ställning.

    Ex: Han sitt för mycket.

  • Säges om domstol, då den sammanträdt, för att ranska och döma i rättegångsmål. Rätten sitt i tingshuset. Rätten har suttit en månad.

    Ex: Sitta domare, säges om ordföranden i en rätt. Sitta till doms öfver någon, som domae ransaka i en smål, för att fälla dom öfver honom.

  • Säges äfven om klädespersedlar, med afseende på sättet, huru de betäcka kroppen eller motsvara sitt ändamål.

    Ex: Klädngnen sitter väl, illa, sluter sig väl, illa efter kroppen, ger ett vacket, fult utseende åt kroppen. Man säger likaså: Handskar, strumpor, skor o. sitta v., som sitta väl, illa. Halsduken sitter skrynklit, påsigt.

  • Fig. Låta en s. der, lemna någon åt sitt öde, öfverge honoj.

    Nyttjas i en mängd uttryck och talesätt, för att beteckna något visst tillstånd, varselsätt, belägenhe och så vidare, samt säges såludna både om person och sa,.

    Ex: Sitta i fred och ro, lefva i lugn. Sitta li stora utgifter, i skuld, hafva stora utgifter, vara gäldbunden. Sitta i spel, hålla på att spela. Sitta i välmåga, vara välmående. Sitta med hustru och barn, med stort hushåll, hafva hustrru &c. Så länge hon sitter enka, förblifver i enkoständ. Sitta på fästning, vara i fängesle på f. Sitta på ett hemman, besitta, innehafva, bruka det. Sitta qvar på hemmandet, i lägenhetern, förblifva qvar det. Sitta stilla, förhålla sig stilla. Sitta vid en syssla, vid styret, innehafva en syssla, styrelsen. Nyckeln sitter i dörren, är isatt i dörrlåset. Hatten sitter på sned, har sned ställning på hufvudet. (Fam.) Sitta der, ej komma längre, t. ex.: Nu sitta vi der. Sitta emèllan, i sticket, lida skada, förlust. Sitta fast befinna sig i en ställning, att man ej kan komma i lös; äfv. vara stadigt fästad, ej lätt lossna, t. ex.: Sitta fast i gytta, i sand; (fig.) en lärdom som sitter väl fast i minnet; äfv.vara i svår belägenhet, illa deran. - S, i´, (om färger) vara varaktig, ej lätt gå ur, t. ex.: Turkist rädt är en färg, som sitt i. - Sitta ihóp, vara hopfästad, hopfogad, t. ex.: Stolen vill inte sitta ihop. Sitta i´nne, hålla sig inomhus, föra ett stillasittande lif; äfv. vara i fängelse, i bysättningshäkte, t. ex: S inne för stöld; han sitter inne för 100 riksdaler. Det sitter långt inne, är långt inne; (fig. am.) det är ingen lätt sak, går trögt. Sitta på´, vara påsatt, t. ex.: Låt hatten sitta på. Sitta úppe, vara uppe om natten, t. ex.: Vi sutto uppe till kl. 3; äfv. (om sjuka) vara uppe ur sängen; äfv. (om strumpor o. d.) se Vidsitta. Sitta å´t, tätt åt sluta sig tätt intill, t. ex.: En rock, som sitter åt kroppen. (Fam.) Det sitt å´t, är svårighet underkastadt, ej lätt.

  • jäg.

    Säges om harar, då de hålla sig stilla i sittande ställnigng. Vid olika tide sitter haren olika hårdt, är olika svår att uppskrämma.

history_edu

Historik & ursprung för Sitta

  • E

    sitta, fornsvenska sitia (ipf. säf, pluralis säto, yngre suto, jämför nedan) = fornisländska sitja, danska sidde, fornsaxiska sittian, fornhögtyska sizzan (nyhögtyska sitzen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sittan (engelska sit) och så vidare; i västgerm. språk även 'sätta sig'; motsvarande gotiska sitan utan i (liksom gotiska ligan, men fornisländska liggja); till urindoeuropeiska roten sed i sanskrit sad-, sitta, grekiska (h)ézomai, sätter mig (av *sedio-)9 latin sedeo, sitter (jämför president, re-seda, residens, sediment), fornslaviska sedq, litauiska sedmi; med reduplikation: sanskrit sidämi, sitter, grekiska (h)izö det samma, latin sido, sätter mig (av *sizdö). - Ipf. pluralis sut(t)o och sup. sut(t)it äro yngre analogiska former (jämför spritta, spratt, spruttit och så vidare) för de ljudlagsenliga äldre nysvenska såto (som försvann under 1700-t:s senare hälft) och äldre nysvenska, nysvenska setat (jämför fornsvenska sitit). Sahlstedt 1773 har blott suttit. - Jfr forsat, sats, satt, sits l, sate, såta, säte, säter, sätta, undersåte ävensom sadel och näste. - Sittopp, örfil, Bellman 1769; Weste 1807: sittopp och sittopp, en imperativbildning av samma slag som till exempel äldre nysvenska slukopp, upp-slukare (från medellågtyska slukiip, jämför nyhögtyska schluck-auf),eller krypin, skymundan, svängom, dans, titt u t, ortn. B lås u t, Vänd-om och så vidare; jämför likn. under vippstjärt och våghals. I dialekt uppträda de likbety-dande oppsittare och oppsättare.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Sitta

NEO Uttryckslexikon

  • sitta av

    kliva av häst

  • sitta av (straff)

    avtjäna (straff) i fängelse

  • sitta kvar

    vara kvarsittare

  • sitta kvar

    tvingas stanna kvar i skolan efter skoldagens slut — som straff för förseelse e. d.

  • sitta modell

    posera för konstnär

  • sitta upp

    sätta sig (i sadeln) på häst

  • sitta uppe

    vara vaken och påklädd — sent på kvällen

  • sitta vackert

    sitta stilla och uppmärksamt på bakbenen (med framtassarna i luften) — om hund

format_list_bulleted Exempelmeningar

Betydelse 1
  • En stork sitter på kyrktornet, men innan vi hinner få upp kameran lyfter den.
Betydelse 2
  • Den namnskylt som fortfarande sitter på fasaden ägs dock av fastigheten.
  • På balkongräcket utanför fönstret sitter julbelysningen.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sitta

Korsordslösningar för sitta