Utforska synonymer och betydelser för sitta
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
Ha kroppen vilande på underlaget, vanligen på en stol eller annan sittplats.
Ta sittplats
Beskriver att inta en sittande ställning eller ta plats på en sittplats.
Befinna sig på en plats under en tid eller ha en viss funktion eller uppgift.
Befinna sig på en plats
Används om att vistas eller hålla till någonstans.
Ha en funktion eller uppgift
Används om att inneha eller utföra en viss roll, funktion eller tjänst.
Vara fäst eller sitta kvar på ett sätt som gör att något inte lossnar lätt.
Sitta stadigt
Används om något som sitter kvar eller är svårt att få loss eller rubba.
Ha en passform som fungerar för en person eller se bra ut på personen.
Ha god passform
Används om kläder eller andra plagg som passar kroppen eller klär någon.
Vara frihetsberövad och avtjäna ett fängelsestraff.
Avtjäna fängelsestraff
Används om att vara intagen i fängelse och avtjäna ett straff.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sitta.
Sitta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Hvila på sätet, bakdelen, med öfre delan af kroppen upprätt. Säges egentligen om menniskor, men även om vissa djur, såsom hundar, kattor, lejon, apor, med flera; likaså o m den ställning, fåglar hafva, då de hvila på marken, på en gren en vagel, och så vidare
Ex: Sitta på en stol, bänk, på bara marken. Sitta emellant venne personer. Sitta grensle på en häst. Sitta med benen i kors. Sitta med Sitta under en tronhimmel. Sitta öfver någon Sitta qvar efter någon. Sitta stilla. Sitta lat, sitta och lättjas, utan att göra något. - sitta áf, v. n. o. a,, se Afsitta; äfv. sitt på något, så att det går af. Sitta fást, sitta så, att man ej kan komma lös. - Sitta frám, sätta sig längre fram. - sitta ihóp, sitta tillsammans. Sitta néd, v. n. Sätta sig ned. Sitta med bättre, sätta sig länge ned. Sitta néd, v. a. Genom sittning nedtrycka, t. ex.: Sitta ned en säng. Sitta på´hvarannan, tätt packade intill harandra. Sitta sö´nder, med sin tyngde, under det man sitter, krossa. Sitta så ti´ll, sitta i den ställning, t. ex.: Han sitter ej så till, att han kan räcka det. Sitta únder någon, längre ned än han. Sitta úpp, sätta sig upp; äfv. stiga till äst, t. ex.: Ryttarne ha suttit upp. Sitta högre upp, sitta úpp bätte, sätta sig längre upp. Sitta ö´fver någon, högre upp än han.
-
Föra ett sådant lefnadssätt, hafva en sådan sysselsättning, att man för de mesta har en sittande ställning.
Ex: Han sitt för mycket.
-
Säges om domstol, då den sammanträdt, för att ranska och döma i rättegångsmål. Rätten sitt i tingshuset. Rätten har suttit en månad.
Ex: Sitta domare, säges om ordföranden i en rätt. Sitta till doms öfver någon, som domae ransaka i en smål, för att fälla dom öfver honom.
-
Säges äfven om klädespersedlar, med afseende på sättet, huru de betäcka kroppen eller motsvara sitt ändamål.
Ex: Klädngnen sitter väl, illa, sluter sig väl, illa efter kroppen, ger ett vacket, fult utseende åt kroppen. Man säger likaså: Handskar, strumpor, skor o. sitta v., som sitta väl, illa. Halsduken sitter skrynklit, påsigt.
-
Fig. Låta en s. der, lemna någon åt sitt öde, öfverge honoj.
Nyttjas i en mängd uttryck och talesätt, för att beteckna något visst tillstånd, varselsätt, belägenhe och så vidare, samt säges såludna både om person och sa,.
Ex: Sitta i fred och ro, lefva i lugn. Sitta li stora utgifter, i skuld, hafva stora utgifter, vara gäldbunden. Sitta i spel, hålla på att spela. Sitta i välmåga, vara välmående. Sitta med hustru och barn, med stort hushåll, hafva hustrru &c. Så länge hon sitter enka, förblifver i enkoständ. Sitta på fästning, vara i fängesle på f. Sitta på ett hemman, besitta, innehafva, bruka det. Sitta qvar på hemmandet, i lägenhetern, förblifva qvar det. Sitta stilla, förhålla sig stilla. Sitta vid en syssla, vid styret, innehafva en syssla, styrelsen. Nyckeln sitter i dörren, är isatt i dörrlåset. Hatten sitter på sned, har sned ställning på hufvudet. (Fam.) Sitta der, ej komma längre, t. ex.: Nu sitta vi der. Sitta emèllan, i sticket, lida skada, förlust. Sitta fast befinna sig i en ställning, att man ej kan komma i lös; äfv. vara stadigt fästad, ej lätt lossna, t. ex.: Sitta fast i gytta, i sand; (fig.) en lärdom som sitter väl fast i minnet; äfv.vara i svår belägenhet, illa deran. - S, i´, (om färger) vara varaktig, ej lätt gå ur, t. ex.: Turkist rädt är en färg, som sitt i. - Sitta ihóp, vara hopfästad, hopfogad, t. ex.: Stolen vill inte sitta ihop. Sitta i´nne, hålla sig inomhus, föra ett stillasittande lif; äfv. vara i fängelse, i bysättningshäkte, t. ex: S inne för stöld; han sitter inne för 100 riksdaler. Det sitter långt inne, är långt inne; (fig. am.) det är ingen lätt sak, går trögt. Sitta på´, vara påsatt, t. ex.: Låt hatten sitta på. Sitta úppe, vara uppe om natten, t. ex.: Vi sutto uppe till kl. 3; äfv. (om sjuka) vara uppe ur sängen; äfv. (om strumpor o. d.) se Vidsitta. Sitta å´t, tätt åt sluta sig tätt intill, t. ex.: En rock, som sitter åt kroppen. (Fam.) Det sitt å´t, är svårighet underkastadt, ej lätt.
-
jäg.
Säges om harar, då de hålla sig stilla i sittande ställnigng. Vid olika tide sitter haren olika hårdt, är olika svår att uppskrämma.
Historik & ursprung för Sitta
-
E
sitta, fornsvenska sitia (ipf. säf, pluralis säto, yngre suto, jämför nedan) = fornisländska sitja, danska sidde, fornsaxiska sittian, fornhögtyska sizzan (nyhögtyska sitzen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sittan (engelska sit) och så vidare; i västgerm. språk även 'sätta sig'; motsvarande gotiska sitan utan i (liksom gotiska ligan, men fornisländska liggja); till urindoeuropeiska roten sed i sanskrit sad-, sitta, grekiska (h)ézomai, sätter mig (av *sedio-)9 latin sedeo, sitter (jämför president, re-seda, residens, sediment), fornslaviska sedq, litauiska sedmi; med reduplikation: sanskrit sidämi, sitter, grekiska (h)izö det samma, latin sido, sätter mig (av *sizdö). - Ipf. pluralis sut(t)o och sup. sut(t)it äro yngre analogiska former (jämför spritta, spratt, spruttit och så vidare) för de ljudlagsenliga äldre nysvenska såto (som försvann under 1700-t:s senare hälft) och äldre nysvenska, nysvenska setat (jämför fornsvenska sitit). Sahlstedt 1773 har blott suttit. - Jfr forsat, sats, satt, sits l, sate, såta, säte, säter, sätta, undersåte ävensom sadel och näste. - Sittopp, örfil, Bellman 1769; Weste 1807: sittopp och sittopp, en imperativbildning av samma slag som till exempel äldre nysvenska slukopp, upp-slukare (från medellågtyska slukiip, jämför nyhögtyska schluck-auf),eller krypin, skymundan, svängom, dans, titt u t, ortn. B lås u t, Vänd-om och så vidare; jämför likn. under vippstjärt och våghals. I dialekt uppträda de likbety-dande oppsittare och oppsättare.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Sitta
NEO Uttryckslexikon
-
sitta av
kliva av häst
-
sitta av (straff)
avtjäna (straff) i fängelse
-
sitta kvar
vara kvarsittare
-
sitta kvar
tvingas stanna kvar i skolan efter skoldagens slut — som straff för förseelse e. d.
-
sitta modell
posera för konstnär
-
sitta upp
sätta sig (i sadeln) på häst
-
sitta uppe
vara vaken och påklädd — sent på kvällen
-
sitta vackert
sitta stilla och uppmärksamt på bakbenen (med framtassarna i luften) — om hund
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
En stork sitter på kyrktornet, men innan vi hinner få upp kameran lyfter den.
-
•
Den namnskylt som fortfarande sitter på fasaden ägs dock av fastigheten.
-
•
På balkongräcket utanför fönstret sitter julbelysningen.