Synonymer till ros

1. ros (blomma), i vissa svenska dialekt och äldre nysvenska med betydelse 'blomma i allm.', stundom ros(s)a, fornsvenska rōs (pluralis -er), rōsa (pluralis -or) = senisl. rós(a), danska ros, medellågtyska rôse, fornhögtyska rôsa (nyhögtyska rose), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) rose (engelska =); liksom flera andra odlade prydnadsväxter från romarna (jämför till exempel lilja, viol): av latin rosa (kyrkolat. rōsa), varav franska rose; väl lån från grekiska ródon (om de omstridda ljudförhållandena se Walde södra 658), eoliska (grekisk dialekt) bródon (av *u̯rodon), hos Homerus blott i adjektiv rodóeis och i sammans., till exempel rodo-dák-tylos, rosenfingrad (jämför oleander). Enl. allmänt antagande ytterst lån från iranskt område, där växten snarast utvecklats till praktblomma: fpers. *varda- npers. gul, jämför namnet på diktsamlingen Gulistan), varav armen. vard; för övrigt av somliga betraktat som rotbesl. med latin rādix och rot; av andra (Schulze med flera), med större skäl, med angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) word, tornbuske (norska ōr, vinbärsbuske med med, bör nog däremot avskiljas). Jfr vindros och ros 2. — Icke dansa på rosor, till exempel Chronander 1647, motsvarande i danska, efter nyhögtyska nicht auf rosen gebetlet sein och latin jacre in rosa, egentligen: ligga på rosor, med syftning på de med rosenblad fyllda bäddarna. — Rosende (i folkvisestil och den/det), fornsvenska rosene bladh, rosane kindher och så vidare; väl huvudsakligen från böjda former av medelhögtyska adjektiv rôsin, rosig, dels möjl. också från genit. pluralis (av substantiv) *rosene, av den fornsax. ändelsen -ono. Jfr Kock Sv. ljudhist. 4: 40. I äldre nysvenska även som förstärkningsord, till exempel Prytz 1622: 'så rosene pricken'; kvar i nysvenska rosenrasande. — Rosen-, från genit. sg. pluralis av medellågtyska rôse. Hit höra bland av en del svenska ortnamn såsom Rosendal med motsvarande redan under 1400-till — Rosengård, nu blott poet., under 1500-1600-till i betydelse 'blomsterträdgård', fornsvenska rosengardher det samma, från medellågtyska rôsengarde; jämför fornsvenska krydda- och yrtagardher. — Rosenkrans, radband, fornsvenska rosenkranz, från medellågtyska och nyhögtyska; jämför mlat. rōsarium (franska rosaire och så vidare); införd på 1200-t; kulorna skola urspr. ha pressats av rosor. — Rosett, Konst och Nyh. Magas. 1818, i sammans. tidigare, till exempel G. F. Gyllenborg 1762: Rosett-Peruk; av franska rosette, egentligen dimin. till rose, alltså: liten ros. — Ett stort antal av de synnerligen många familjenamnen på Ros(en)- liksom av dem på Lil(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin uppkomst att tacka den stora popularitet, som sedan forna tider rosen och liljan åtnjutit, väl betygad bland av från våra folkvisor, jämför bland av de där förekommande sammans. rosenlund, liljekvist, liljerot och så vidare Detsamma gäller också om den i familjenamn så allmänna linden, folkvisans populäraste träd. I vissa fall dock av annat ursprung; se Rosenblad.

2. ros, rosfeber, erysipelas till exempel Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen = äldre danska rose, danska rosen, från nyhögtyska rose 1600-till = holl. roose; samma ord som föreg., efter det röda hudutslaget; jämför nyhögtyska rotlauf det samma — I fornisländska ámusótt, nisl. även áma, motsvarande angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) óman pluralis det samma (se åma). — Förr även kallad S. Antonii eld, Antonius eld, med motsvar. i norska dialekt (Antonseld), nyhögtyska och engelska, efter mlat. ignis Sancti Antonii (urspr. närmast om dragsjuka, ergotismus); efter den helige Antonius, som åkallades för sjukdomens botande.

Se även: ros 1

3. ros, lovord = fornsvenska, danska, jämte verbet rosa = fornsvenska: prisa, skryta = fornisländska hrósa, danska rose; en s-bildning till urgermanska roten hrō i fornisländska hróðr med, berömmelse = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hróðor, tröst, glädje (av urgermanska *hrō-þra-), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hréð, ära, seger, gotiska hrôþeigs, segerrik (av urgermanska *hrōþi-), fornsaxiska hrôm, beröm, ära, fornhögtyska hruom, rop, pris, ära, skryt (nyhögtyska ruhm), vartill berömma; rotbesl. med ropa och kanske avlägset besläktade med sanskrit kīrtíṣ, berömmelse med med Se för övrigt Robert, Rudolf, Rolf, Rutger. Grundbetyd. är 'rop och den/det'; jämför svenska vara i ropet. — Rosa marknaden 1547 och så vidare