Synonymer till råg

råg, ett nordiskt-engelskt ord: fornsvenska rogher (-u-) = fornisländska rugr, danska rug, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) nyge (engelska rye), av urgermanska *ruᵹi-, varav möjl. finska ruis (som dock kan vara ett baltiskt lån); vid sidan av kontinentalgerm. *roggan- (urgermanska *ruᵹn-): fornsaxiska roggo (nyhögtyska roggen), fornhögtyska rokko och så vidare Snarast lån från baltiska språk, jämför litauiska rugỹs, rågkorn (pluralis rugiaĩ, råg) och så vidare = fornslaviska rŭžĭ och så vidare; ävensom den kanske dock blott tillfälliga överensstämmelsen i beteckningen för 'skördemånad': angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) rugern ~ lettiska rudzu mehneśis, dvs. 'rågmånad'. Den angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) formen visar sig vara ärvd från anglosaxarnas urhem på kontinenten. Namnet och rågodlingen kunna ha förmedlats av de längst i öster boende rugierna, vilkas namn kanske för övrigt betyder 'rågodlare' (Much, Hoops). Gemensam indoeur. beteckning för (vild)-råg saknas; för sädesslaget är en sådan otänkbar, då odlingen av råg synes ha yngre anor, yngre än de övriga nedärvda sädesslagen (de tidigaste fynden från äldre järnåldern). — Ordet anses som nämnt ingå i det urgermanska folknamnet Rugii Tacitus, (H)ulmerugi, dvs. holmrygier, Jordanes, och det därmed sammanhängande Rugiland, råglandet, Neder-Österrike, motsvarande fno. rygir och Rogaland, norska Ryfylke, samt kanske även i önamnet Rügen (möjl. dock slaviskt). Som första led dessutom i det i Vgtl. och Vrml. vanliga ortn. Råglanda (jämför under Vetlanda), ävensom i Råberga S:t Lars Östergötland, av fornsvenska Roghbergha, Rågtvet Dalarna, av fornsvenska Roghthvet (se Tveta) med flera; Rogberga Smål., fornsvenska Roghbergha (jämför familjen. Rogberg) uttalas med slutet o. — Om möjligheten av att i sin tur denna urgermanska-balt.-slav. ordgrupp för 'råg' sammanhänger med det likbetydande trakiska bríza (av *u̯rugi̯a) och även med namnet på råg i talrika östfinska och turkiska språk se Hoops Reallex. 3: 510 f. (med litter.). — Gentemot denna nordliga serie av rågnamn står latin secăle, som övergått i de flesta romanska språk (franska seigle och så vidare); sannol. ävenledes lånord (ej till secāre, skära). — Från öster synes också odlingen av havre och hampa ha kommit; se den/det och