Synonymer till kol

substantiv [kå:l]

Utforska synonymer och betydelser för kol

Betydelse:

ett grundämne (som finns i kol (2)) (C)

Betydelse:

ett bränsle som innehåller kol (1)

Betydelse:

litet stycke av delvis förbränt trä
1

Det kemiska grundämnet kol, med kemisk beteckning C.

kolförening

Kolföreningar

Ämnen som innehåller kol; de är besläktade med kol men inte synonymer till grundämnet.

2

Fast bränsle som främst består av kol eller kolrika material.

stenkol brunkol antracit

Mineralkol

Olika typer av fossilt kol som bryts ur marken och används som bränsle.

koks

Koks

Kolrikt bränsle som framställs genom upphettning av stenkol utan lufttillträde.

träkol

Träkol

Bränsle som framställs genom upphettning av trä med begränsad tillgång till syre.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för kol.

auto_stories

Kol i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • i vidsträckt mening

    Den produkt, som erhålles, då ett ämne i tilltäppt rum underkastas stark upphettning. Bränna tr, ben till kol - Har sammansättningarna Träkol, Benkol. -b) (i inskränkt mening, vanligare) Sådan produkt af hvarjehanda träslag, använd isynnerhet till bränsle. Svärta, teckna med kol Stekt på kol Bränna kol, i kolmila, (se detta ord) genom bränning frambringa kol; även förbrukas kol som bränsle, till exempel: bränna kol vid matlagning. (figurligt) Samla glödande kol på ens hufvud, ådraga honom Guds hämd, i det man vedergäller hans ondksa med välgerningar. (figurligt familjärt ord eller talesätt Göra kol på någon, fulkomligt öfvervinna, i grund tillintetgöra, förstöra honom. Ni hade intet för de kol, ni brände, era elaka afsigter misslyckades. - Bildar en mängd sammansättningar, såsom: Björk-, Al-, Lind-, Furukol, med flera

  • Benämning på vissa mineraliska ämnen, hvilka likna träkol och kunna begagnas som bränsle.

    Ex: Mest i sammansättninar, såsom: Stenkol, Brunkol, &c.

  • i kemien

    Enkel brännbar kropp, som förekommer i naturen sällan fullkomligt ren och kan af konsten icke frambringas. Utgör i sin högsta grad af renhet en ädel sten, kallad Diamant. De renaste kolsorter, efter diamanten , äro: Blyert, Kolblende, Cokas, Träkol och Kol af djurämnen.

  • med plur.

    Stycke af koladt trä eller ben, eller af mineraliskt kol (till exempel stenkol). Taga några kol ur kakelugnen. -

history_edu

Historik & ursprung för Kol

  • Substantiv

    kol, fornsvenska kol, kul = fornisländska kol, danska kul, fornhögtyska chol, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) col n. (engelska coal), av urgermanska *kula-, jämte medellågtyska kole, fornhögtyska cholo med (nyhögtyska kohle, varav köhler, kolare = det från nyhögtyska inkomna familjen. Köhler), av urgermanska *kulan- = såsom redan Bopp insett, i avljudsförh. till iriska gúal (av *goulo eller *geulo-); inga något så när säkra, närmare släktingar äro för övrigt kända (jämför Lidén Armen. Stud. södra 122 f. med litter.). — Vanligt i ortnamn, såsom Kolbäck, Kolmården (se den/det och), Kolsjön. — Härtill de yngre avledning (i) kola, kolande (mörkret). Något till kol bildat gammalt adjektiv kol(r), svart, har icke, såsom stundom antagits, existerat; personn. Kol och så vidare beror på ellips av Kolbrandr, -grímr och så vidare; se Lidén NoB 4: 117 n. 2. — Jfr kolja, kummel 2. — Samla glödande kol på ens huvud, efter bibeln: Sal. ordspr. 25: 22, Rom.-brevet 12: 20. — Kolartro, H. M. Melin och 1850, H. Hjärne och så vidare, jämför Thomander 1824: kolartrogen, motsvarande danska kulsviertro, efter nyhögtyska köhlerglaube, enl. Hirt-Weigand med flera i anslutning till en anekdot (efter Luther); jämför dock även det likabetyd. franska foi de charbonnier.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Kol

NEO Uttryckslexikon

  • lägga på ett kol

    öka sin arbetsinsats

  • samla glödande kol på ngns huvud/hjässa

    göra ngn ångerfull — genom att löna ont med gott

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för kol

Korsordslösningar för kol