Synonymer till beta

substantiv, verb

Utforska synonymer och betydelser för beta

Substantiv

Betydelse:

den andra bokstaven i det grekiska alfabetet, betecknad β (Β som versal)

Betydelse:

ett släkte växter i familjen Amaranthaceae, samt arten Beta vulgaris i detta släkte

Betydelse:

smärtsam erfarenhet

Betydelse:

den näst ljusstarkaste stjärnan i en stjärnbild

Betydelse:

betaversion; programvara som inte är helt färdig, men som börjar testas för att identifiera buggar

Betydelse:

matbit; bit

Betydelse:

kortform av betahane

Betydelse:

betmedel; bets
Verb

Betydelse:

äta av växtlighet; gå på bete, använda (fält, mark, äng) för bete

Betydelse:

föra boskap på bete; låta boskap äta av växtlighet

Betydelse:

nära sig av annan organism utan att döda denna (ej som parasit)

Betydelse:

(ålderdomligt) låta (någon) bita (något)

Betydelse:

förse fälla eller liknande med bete

Betydelse:

kemiskt behandla utsäde med ämnen som ska förhindra svampangrepp

Betydelse:

satsa

Betydelse:

ta ifrån, stjäla bort

beta substantiv

1

En liten bit mat eller ett litet stycke som man äter, ofta i sammanhang där något skärs, bryts eller tas som en bit av större helhet.

bit matbit munsbit

liten matbit

Avser en liten bit föda, något som kan ätas som en munsbit eller liten portion.

2

En varning, tillrättavisning eller lärdom som någon får genom en obehaglig eller tydlig erfarenhet; något som fungerar som en uppbygglig lärdom.

minnesbeta varning tillrättavisning läxa erfarenhet

avskräckande lärdom

Avser en erfarenhet eller tillrättavisning som fungerar som en varning och blir en läxa för framtiden.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för beta.

beta verb

1

Verb i betydelsen att låta djur äta av gräs eller annan vegetation, eller att själva äta på bete.

äta gräs gå på bete

äta gräs, gå på bete

Används om djur som födosöker genom att äta gräs på marken eller om att vistas och äta på en betesmark.

föra på bete vålla

föra på bete, vålla

Används bildligt om att leda någon vilse, locka bort från det rätta eller vålla/skapa något genom sitt handlande.

2

Verb i metall- och kemisammanhang som betyder att behandla en yta med syra eller annat betmedel för att rengöra, etsa eller förbereda den.

syrabehandla

syrabehandla

Avser att behandla metall, glas eller annan yta med syra för att avlägsna oxider, rengöra eller etsa ytan.

skydda med betmedel

skydda med betmedel

Avser att förbehandla eller skydda något med betmedel, särskilt i tekniska eller hantverksmässiga sammanhang.

3

Verb i betydelsen att sätta ut något som bete, eller att ägna sig åt något på ett sätt som lockar eller attraherar.

sätta på bete ägna

sätta på bete, ägna

Används om att placera ut bete för att locka djur eller om att ägna sig åt något, ofta i en mer överförd eller specialiserad användning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för beta.

beta verb

Att trollbinda, hänföra eller fängsla någon så starkt att personen blir helt uppslukad av intrycket, oftast om något vackert, storslaget eller mycket lockande.

betaga

fängsla och hänföra

Används när något väcker stark förtjusning, förundran eller lockelse och gör att någon blir djupt tagen.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för beta.

auto_stories

Beta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Äta gräs på marken eller löf af träden. Brukas omboskapsdjur och vissa vilda djur. Oxarne, korna och hästarne beta på ängen, men fåren i hagen och på gärdet. Elgarne beta af trädens löf.Nyttjas även stundom aktitvt, till exempel: Hästarne beta gräs. Fåren beta löf.

    Ex: Beta áf,

    Syn: Afbeta

  • Bita söndr i små stycken, betor.

    Ex: Beta bröd i mjölk.

  • garf.

    Lägga hudar och skinn) i alunlag.

  • Sammandraget af Betaga; se d. o

  • Afbitet litet stycke af mat, isynnerhet af bröd. Brukasendast om hårda födoämnen. En beta bröd.

  • garf.

    Alunlag, hvari hudar och skinn läggas.

  • Ett slags sockerhaltig rotfrukt, innefattande flera arter, såsom till exempel Foderbeta, Hvitbeta, Rödbeta, hvilka ses hvar på sitt ställe. Beta.

  • (om dragare) Få foder på resor och färdvägar.

    Ex: Låt både hästar och oxar beta tre gånger på vägen. V. a.

  • färg.

    Indränka ett tyg i ett liqvidum som har den egenskapen att ur färsoppan fälla färgämnet i en olöslig förening

  • (färgterm)

    Syn: Betningsmedel

  • Låta kreatur hämta sin föda af gräs på marken. Han betarsina hästar, oxar i hagen.

  • Gifva (dragare) foder på resor och färdvägar. Vid Grans gästygifvaregård betade jag hästarna för andra gången.

  • fig.

    Ex: Beta sina ögon på något, fägna sina ögon med åsynen af ett föremål, med lystna ögon betrakta.

history_edu

Historik & ursprung för Beta

  • Substantiv

    5. beta, växt, 1578, jämför medellågtyska bête (varav även nyhögtyska beete) = fornhögtyska bieza, bîzza, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) béte (engelska beet), under de första årh. efter Kr. lånat från latin bēta, väl av keltiskt ursprung.

  • Verb

    4. beta, verb, (genom bitande) sönderdela. = danska bede, jämför fornisländska bita, avledning av föreg.

    Se även: beta 3

  • Verb

    1. beta, verb, om boskap = fornsvenska = fornisländska beita, danska bede (engelska bait från nord.), av urgermanska *baitian, kausativum till bita, alltså indoeuropeiska *bhoidei̻ō, kommer (någon) att bita, motsvarande sanskrit bhēdáyati, kommer att klyva (se för övrigt bita); sedermera med allehanda konstruktionsförskjutningar; bildat som leda 3 till lida, gå. — Etymologiskt samma ord är det föråldrade beta i betydelse 'jaga med falk eller hund'.

    Se även: bita

  • Substantiv

    3. beta, substantiv, munsbit, tugga, ur så kallade oblika kasus på -a uppkommet av fornsvenska biti med (liksom anda till ande, hjärna till fornsvenska hiærne och så vidare), motsvarande fornisländska biti, nyhögtyska bissen och så vidare, av urgermanska *bitan-, bildat på det så kallade svaga avljtidsstadiet till bita. -- Efter den betan, från Joh. 13:27, gamla översättningslån: 'efter den betan (dvs. brödstycket) for satan in i honom'; sedan i bildlig betydelse: efter att ha gjort den (tråkiga) erfarenheten; härav också minnesbeta.

    Se även: anda

  • Verb

    2. beta, verb, tekn., behandla med skarp vätska, betsa, fornsvenska bēta = medellågtyska béten, nyhögtyska beizen (lånat i svenska betsa); etymologiskt identiskt med föreg., alltså: komma (något) att bita sig in i (något). -- Härtill: substantiv beta, om skarp vätska.

    Se även: beta 1

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för beta

Korsordslösningar för beta