Synonymer till öga

öga, fornsvenska ögha = fornisländska auga, danska øie, gotiska augô, fornsaxiska ôga, fornhögtyska ouga (nyhögtyska auge), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) éage (engelska eye; jämför daisy, tusensköna, egentligen: dagsöga). Ordet måste, trots framställda invändningar, på ett eller annat sätt sammanhänga med den allmänt spridda urindoeuropeiska stammen *oku̯- i latin oculus, öga (varav franska oeil), grekiska ósse (av *oku̯i̯e), båda ögonen, ómma (av *oku̯mn̥), öga, ophthalmós (jämför oftalmologi och optik), fornslaviska oko, litauiska akìs, armen, akn och så vidare, jämför grekiska óssomai, ser, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) íewan, visa (av *a(ᵹ)wian), fornhögtyska awi-zoraht, ögonskenlig, och så vidare; andra släktingar se förtona. Sannol. har den härur utvecklade urgermanska stammen *aᵹw- ombildats till *auᵹ- i anslutning till *ausō = öra; jämför förhållandet mellan huvud och latin caput och se för övrigt under mjälte och tunga. Att däremot med vissa forskare söka upprätthålla sambandet med latin oculus och så vidare genom att här antaga en reduplicerad bildning (*oqəqā) eller en urgermanska avledning *ahwgan är säkerl. förfelat. Meillet tänker sig som en möjlighet, att den urgermanska ombildningen av *aᵹwō till *auᵹō, liksom den rika formväxlingen i övrigt, beror på eufemism (noanamn); jämför de allmänt spridda föreställningarna om *det onda ögat'. — Sanskr. ákši n., öga, och beotiska óktallos det samma höra närmast till ett urindoeuropeiska oks. — Ordet har sålunda, liksom de flesta andra kroppsdelsbeteckningar urindoeuropeiskt ursprung. — Med avs. på det neutrala könet jämför hjärta, öra, fornisländska lungu n. pluralis och (sekundärt) fornisländska nýra, njure, och ǫkla = svenska dialekt ankla, ankel. I vissa dialekt (genom senare utveckling) även fem. liksom hjärta och öra. — Till ord för 'öga' i förb. med ord för 'emot' ha bildats en del beteckningar för 'anlete': gotiska andaugi till anda-, emot (se an- 2), grekiska prósōpon, sanskrit pratīkam (av *proti-əku̯-); jämför det likartade anlete. — Om ord för 'öga' i betydelse 'fönster' se den/det och och vindöga. — Falla eller springa i ögonen, motsvarande i danska, efter nyhögtyska in die augen fallen, springen; jämför franska sauter aux yeux, latin cadere sub oculos. — Göra stora ögon, 1799, klandrat i Journ. f. svenska litter. 1800, motsvarande i danska, efter nyhögtyska grosse augen machen, jämför franska ouvrir de grands yeux. — Ha ett gott öga till någon, motsvarande i danska, bildat i motsats till ha ont öga till någon (jämför till exempel engelska to look upon one with an evil eye); enl. den gamla och över en stor del av jorden spridda föreställningen om 'den onda blickens' makt; jämför Matt. 6: 23: 'om ditt öga är ont'. — Mellan fyra ögon, jämför Gustaf II Adolf: under fyra ögon, jämte danska under fire øine, efter nyhögtyska unter vier augen (i äldre nysvenska och danska felaktigt översatt), jämför franska entre quatre yeux, italienska a quattr' occhi och så vidare — Slå blå dunster i ögonen (och så vidare), se slå 1. — Vara en nagel i ögat, se nagel. — Öppna någons ögon, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, franska; jämför latin aperīre oculos. — Ett från och 1500 inpå 1600-till vanligt uttr. var under ögonen i betydelse 'emot, till misshag eller skada', till exempel Gustaf II Adolf: 'Domen war honom under ögonen'. — Ögonblick, fornsvenska öghnablik = danska øieblik, från medellågtyska ôgenblick = nyhögtyska augenblick (äldre medelhögtyska ougôn blick, innehållande genit. pluralis); egentligen: blinkning med ögonen (se blick); jämför engelska in the twinkling of an eye ävensom svenska på blinken, ögonblickligen. I fornsvenska även öghnabragdh; se bragd. — Ögonbryn, i äldre nysvenska även -brun, fornsvenska öghnabrūn, -brȳn, ögonbryn, ögonlock = danska øiebryn, fornisländska augabrún, nyhögtyska augenbrau(n)e och så vidare, se för övrigt bryn. Ett annat nära besläktade urgermanska ord härför föreligger i urgermanska *brǣwō = fornsvenska brā (se baldersbrå), jämför nyhögtyska augenbraue, engelska eyebrow, ävensom fornhögtyska wintbrâwa, ögonhår (nyhögtyska wimper det samma, med sammans. augenwimper, varav danska øienvipper det samma) = medellågtyska winbrâ(we), ögonbryn, även: ögonhår (med omstritt första led; enl. somliga till forniriska find, finn, hår; enl. andra till vind, krokig); fornsvenska ögnabrā betyder utom 'ögonhår' även 'ögonlock'. I till exempel Vätöm. Uppl. (Sv. lm. X. 1: 92) heter 'ögonbryn' ögonvärme (-a), till fornisländska hvarmr, ögonlock eller dess yttre kant, norska augnekvarm i den senare betydelse, av R. Much PBB 17: 118 sammanställt med gall.-latin parma, kort, rund sköld, av *ku̯arm- Beteckningarna för ögonbryn, -hår och -lock synas alltså lätt gå över i varandra. I latin betyder cilium i sht 'ögonhår' (franska cil), supercilium 'ögonbryn' (franska sourcil); väl besläktade med latin cēlāre, dölja, hjälm, hölja och så vidare Grek. har för 'ögonbryn' det med fornsvenska brā, nyhögtyska braue och så vidare och ögonbryn besläktade ophrỹs, motsvar. sanskrit bhrū- och så vidare (varom senast J. Schrijnen KZ 50: 144), alltså en samindeouropeisk beteckning; grekiska dessutom blepharís (genit. -ídos), en avledning av blépharon, ögonlock. — Ögonlock, Var. rer. 1538: ögnalok, fornisländska augnalok, danska øielaag, till lock, liksom nyhögtyska augenlid = engelska eyelid till fornhögtyska hlit, lock, och så vidare eller fornslaviska věko, lock, ögonlock. I äldre danska även øgenhvalv. Andra beteckningar se ovan under ögonbryn. — Ögonnäst, väst- och sydsv. dialektord, ögonvrå, se under näst 2. — Ögonskenlig, alldeles uppenbar, 1544: ögonskenlige, 1560: ögenskinligit (i kanslispr.), efter nyhögtyska augenscheinlich, avledning av augenschein, beskådande, varifrån äldre nysvenska ögna-, ögonsken, till schein, av fornhögtyska scîn (se under sken och jämför skenhelig). I danska i stället øiensynlig efter medellågtyska ôgensûnlîk; jämför fornisländska augsýnn, uppenbar. — Ögonsten, jämför O. Petri, Tessin 1756 med flera ögna- och fornsvenska ögh-, öghastēn (om sammans.-formen ögh- se nedan; ännu till exempel Bellman), motsvarande fornisländska augasteinn, norska aug(ne)stein, danska øiesten. I svenska om ögonklotet eller om kristallinsen (till exempel Berlins Naturl.), men även om pupillen (till exempel O. Petri, Osbeck 1755, jämför Dalin 1853). I nutidsspråket förekommer dock ordet nästan blott i överflyttad bemärkelse, jämför 5 Moseb. 32: 10 (gamla översättningslån): 'bewarade honom såsom sin ögnasten' (Vulgata: pupillam oculi sui); med motsvar. i danska, nyhögtyska, engelska, franska (ävensom orden för 'öga' i latin och grekiska, till exempel ocule mi Plautus). I de övriga urgermanska språk i stället uttryckt med ord för 'äpple', nyhögtyska augapfel (i båda betydelse), engelska eyeapple, danska øieæble (jämte øiesten); jämför franska prunelle d'oeil. — Ögontand, Serenius 1734: ögne- = danska øientand, nyhögtyska augenzahn, engelska eyetooth; jämför franska dent oeillère till oeil, öga. — Ögontjänare, A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost., Angermannus 1587 (i båda fallen ögna ) = danska øientjener, medellågtyska ôgendêner, nyhögtyska augendiener, jämför äldre nysvenska ögnaskalk till exempel L. Petri, danska øienskalk till skalk, tjänare (se skalk 1), engelska eye-servaut, övers, av grekiska ophthalmódoulos (Constit. apost.), efter bibeln, Efes.-brev. 6: 6 i gamla bibelövers.: 'Icke tjenande allena för ögonen, såsom menniskom till wilja' (vulgata: ad oculum servientes) och nya: 'icke med ögontjänst (grekiska ophthalmodouleía), av begär att behaga människor'. — Ögontröst, Euphrasia officinalis, slutet av 1500-till: ögne-, Månsson 1643: ögentrost = danska øientrøst, från medellågtyska ôgentrôst n., nyhögtyska augentrost; jämför engelska eyebright; på grund av växtens användning mot ögonåkommor. — Sammansättningsleden fornsvenska, äldre nysvenska ögh- och fornisländska aug- motsvaras av angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) éag-, fornhögtyska oug-, jämför till exempel nyhögtyska augapfel, ögonsten, augbraue (jämte augenbraue), ögonbryn, och gotiska auga- i augadaúrô, fönster, väl med -a från a-stammarna (se Ordbildning II). — Se för övrigt ögla, ögna.

Se även: oftalmologi o. optik