Synonymer till vraka

vraka, förkasta och den/det, i litter. vanligt först på 1800-till (ej hos Weste 1807 eller Lindfors 1824), är ej en direkt fortsättning av fornsvenska (starka verbet) vraka (jämför till exempel G. I:s reg. 1553: vraka bort) biform till vräka, utan liksom danska vrage lånat från medellågtyska wraken, nyhögtyska bracken, av urgermanska *wrakōn. Samma rotstadium uppträder till exempel i vrak ovan, i angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wracu f., hämnd, elände med med (bildat till urgermanska *wrekan som till exempel fornisländska dvǫl f. till *dwelan, kvǫl till *kwelan och så vidare), och i urgermanska *wrakjan- = fornsaxiska wrekkio, landsförvist, främling, fornhögtyska recko, wreckeo (nyhögtyska recke, jättelik hjälte eller krigare, upptaget från fornspr., först hos Wieland, urspr.: kringströvande krigare, främling, under 1500-till även 'jätte'; ej besläktade med fornisländska rekkr, kämpe, man, av *rink-, varom se Rinkaby), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wrecca, även: usling (engelska wretch, eländig människa, usling och den/det; med avs. på betydelse-utvecklingen jämför elände); från urgermanska språk enl. somliga franska garçon, gosse, i fornfranska: trossknekt och den/det (vulg.-latin w(a)racionem), dock högst osäkert; se även under vräka och följ.

Se även: vrakgods 1