Synonymer till veterinär

veterinär, substantiv, 1795; 1788: veterinair-adjunct, jämför I. Erici och 1645: 'fää-doctores (veterinarii)' = nyhögtyska veterinär, franska vétérinaire och så vidare, av latin veterīnārius, djur-, hästläkare (Colum.), som hör till djurläkarevetenskap (Colum.), som hör till boskapen, jämför adjektiv veterīnus, till vetus (genit. -eris), gammal = grekiska ėtos, år, alltså egentligen om ung boskap (född under året), varom se det besläktade vädur. — Ordet kom knappast mera allmänt i bruk förrän efter Veterinärinrättningens grundläggning 1819. Det upptages ej hos Weste 1807, och Conv.-lex. 1826 har ännu veterinarius; bland allmogen ännu i senaste tid i stället djurläkare, fädoktor. — I svenska dialekt, till exempel västg., i stället stundom genom folketymologisk omtydning jurist (djurist).