Synonymer till vänja
Utforska synonymer och betydelser för vänja
Betydelse:
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för vänja.
Vänja i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Vänja en vid, till något. Vänja någon vid ett oskick. Han är ej vand vid att lyda. Resorha vant honom vid att slita ondt. Vänja ett brn till ordning, till lydnad. Vänja någon en ovana, bibringa en o. Vänja áf, ifrå´n, Vänja bórt, ifrå´n sig, från sig aflägsna. t. ex.: Detta har vantköpare från honom. (Fam.) Vänja på´sig, låta någon få vana att besvära med sitt sällskap,med besök, tiggeri, o. s. vänja Det är bäst att ej vänja dem på sig. Vänja folk, köpare till sig, laga, att de få vana att komma tillen. Vänja sig vid något. V sig vid att dricka. Vänja sig áf med, vänja sig ifrå´n, bortlägga en vana, t. ex.: Vänja sig af med att snusa; vänja sig ifrån att svärja; jag harmåst vänja mig ifrån dessa beqvämligheter. Vänja vid att slita ondt.
Syn: Afvänja
Historik & ursprung för Vänja
-
Verb
vänja, fornsvenska vænia (ipf. vande) = fornisländska venja, danska vænne, fornsaxiska wennian, fornhögtyska giwennan (nyhögtyska gewöhnen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) gewennan (engelska wean, avvänja, om digivning; för övrigt ersatt av romanska ord); av urgermanska *wanjan; snarast avledning av van, men kan även tänkas vara ett kausativum (indoeuropeiska *u̯onei̯ō) till den urindoeuropeiska verbrot u̯en, vartill van är ett slags participbildning; jämför sanskrit sąvānáyati, gör benägen, vänjer. Här föreligga alltså samma möjligheter i fråga om bildningssättet som för tämja och vränga. — Analogibildningen ipf. wäände uppträder till exempel hos Messenius, vänjde(s) hos H. Berger. Med avs. på den fornsvenska presensformen vän (för yngre analogiskt vänj) jämför till exempel gamla bibelövers.: 'Den sig wän till att förtala, han bättrar sig icke i sina lifsdagar', 'att du icke wäns wid dårskap'.
Källa: Hellquists (1922)