Synonymer till utan
Utforska synonymer och betydelser för utan
Betydelse:
Betydelse:
— "Jag menade inte Anna utan Eva!"
— "hon är känd inte bara i Sverige utan också utomlands"
Betydelse:
— "de var utan mat i två dagar"
— "han smög sig in utan att någon såg honom"
utan adverb
Används för att ange att något saknas, inte finns med eller inte förekommer: utan socker, utan tvekan, utan att fråga. Uttrycker också brist på något eller frånvaro av en förutsättning.
frånvaro
När något är helt eller delvis borttaget, inte medräknat eller saknas i en situation.
i avsaknad av
När man markerar att något sker eller finns i brist på en viss egenskap, sak eller omständighet.
utan att
När 'utan' inleder en bisats eller infinitivkonstruktion och betyder att något sker utan att en viss handling eller händelse äger rum.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för utan.
utan preposition
Preposition som anger att något saknas, att något inte finns med eller att någon/något är utan en viss egenskap, del eller utrustning.
brist/avsaknad
Används när något uttryckligen saknas eller när man beskriver frånvaro av en beståndsdel, egenskap eller förutsättning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för utan.
utan konjunktion
Används som samordnande konjunktion för att markera ett undantag, en avvikelse eller en kontrast, ofta med betydelsen 'men' eller 'dock'.
kontrastmarkör
Används i samband där två led ställs mot varandra eller där det andra ledet utgör en avvikelse från det förväntade.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för utan.
Utan i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Betecknar frånvaro, brist. Utan pengar, utan vänner. Det äru. intresse. Utan dröjsmål.
Ex: Utan uppehör. Vara utan, icke hafva, t.l ex.: Vara utan kläder. Han är ej utan förstånd, har temmeligen godtf. Utan tvifvel, helt visst. Utan någons vetskap, utan att någon vet det. Utan dröjsmål, utan att dröja. Utan vidare, utan att göra vidare invändningar. (Absolut)Blifva utan, ej få något med. Jag blef ej heller utan, jag fick också litet med. Han är ej helle utan, han har också litet med, är delaktigaf det samma. Han är väl icke utan? han har väl något? Det är icke utan, sakanr ej grund, är ej att förneka. Det är ej utan, at jag blefrädd jag blef allt litet rädd. Utan och innan. Bildar i denna mening åtskilligasammansättnignr, såsom: Utanlås, utanskrift, m. fl. - Konj.
-
Utmärker motsatsen af hvad i en föregående sats blifvitsagdt. Hans makt har ej aftagit, utan snare tilltagit. Det äricke jag, utan han. Han är icke rik, utan tvärtom fattig. Jag är icke blott utan penningr, utan äfven utan kredit.
Ex: Utan och, men äfven t. ex.: Manhar ej allenast hört dem, u.och sett dem.
-
Om icke. Ingen utan han har gjort det ingen annan än han. Det synes ej utan om nätterna, endast om neutrum Han tog ingenting utan hvad honom tillkom.
Ex: Utan att, konj. Inleder nekande satser. Utan att veta ett ord derom, okujnnig derom. Utan att det är nödigt. Utan att inberäkna, då man likväl icke inberäknar . . . Motsvarar ofta: Så vida icke, med mindr att. Han gör det icke, utan att ni talr med honom. Han kan ej gå ut, utan att ni är med. Han kan aldrig gå ut, utan aff få snufva.
Historik & ursprung för Utan
-
Preposition
utan, fornsvenska ūtan, adv. och prepos., med betydelse som nu uttryckas med 'utifrån', 'utanför', 'utantill', 'utom' (kvarlevande till exempel i Bib. 1541 och i reformationsspråket i allm., även under 1600-till; konjunkt.: utan, utom (jämför Bib. 1541: 'tu skulle jw ingen annan Gudh kenna, vthan migh', även under 1600-till = fornisländska útan, danska uden; gotiska ûtana, utifrån, utanför, fornsaxiska ûtan, fornhögtyska ûzana (nyhögtyska aussen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) útan(e); jämför med pref. bi-: angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) búton (engelska but); avledning av ut; jämför innan och utom. — Tvivelsutan, se tvivel. — Utantill, se den/det och
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Utan
NEO Uttryckslexikon
-
bli utan
inte få (ngt)
-
det är inte utan
det är faktiskt så
-
utan vidare
på ett snabbt och lätt sätt