Synonymer till tvinga
Utforska synonymer och betydelser för tvinga
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tvinga.
Tvinga i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Med våld, makt, hot eller myndighet förmå till något.
Ex: Tvinga en till undergifvenhet, till reson. Nöden tvang honom att göra det. Han låte ej tvinga sig. Tvinga áf, frám, på´, ti´ll út, se Aftvina, &c. Tvinga úpp, tvinga att uppgå, att begifva sig upp.
-
Genom våldsam ansträngning drifva, tränga eller på annat sätt utöfva något slags verkning. tvinga tprar ur ögonen. tvinga frám, ihóp, i´n, néd, út, se Framtvinga, &genus commune; både maskulin och feminin
Ex: Tvinga igénom, med kraft tränga, drifva, köra igenom. (fig.) Tvinga néd priset, verka derhän, att priset måste nedgå. Tvinga sö´nder, tränga bända spänna sönder. tvinga úpp, våldsamt drifva, skjuta, köra upp. (Fig.) Tvinga upp priset, verka derhän, att priset måste stiga.
-
Ex: Tvinga sina begär. - tvinga sig, v. r. Göra våld på sig, för att förmå sit till eller afhålla sig ifrån någo. Tvinga sit till tystnad. Tvinga sig att le. Tvinga sig att ej smaka, att låta bli något. Tvinga nödvändighet. Tvinga omständigheter. Tvinga ed. lydnad. Tvungna tårar. Tvingaet löje. - Brukas äfv. adjektivt och betyder: Tillgjord, konstlad, ej naturlig. Tvinga stil, ställning. Tvungna åtbörder.
Historik & ursprung för Tvinga
-
Verb
tvinga, med den gamla betydelse 'trycka, klämma' ännu hos fru Lenngren (jämför Weste 1807), fornsvenska þvinga (ipf. -aþe och thwang), trycka, förtrycka, tvinga = fornisländska þvinga (pres. -ar), danska tvinge, fornsaxiska thwingan, fornhögtyska dwingan (nyhögtyska zwingen), av urgermanska st. verbet *þwengan, väl av indoeuropeiska tu̯enk i tvanakti, trycker samman, grekiska sáttō (-ss-), stoppar full, utrustar med med (av *tu̯n̥ki̯ō), litauiska tviñkti, svälla upp, vartill antagl. också, med grammatisk växling, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) þýn, trycka, fornhögtyska dûhen och så vidare, av urgermanska *þunhian (Fick4 4: 64, 449, Zupitza Gutt. södra 141 och så vidare). Annorlunda Bartholomae Airan. Wb. sp. 798. — Med avs. på övergången till svag böjning jämför baka, stöta med flera — Jfr tvång, tväng.
Källa: Hellquists (1922)