Synonymer till tjuv

[tjuv, svenska dialekt, lielår, se tju.]

Se även: tju

tjuv, förr (liksom ännu vard. och dialekt) även tjyv till exempel U. Hiärne 1685, ävensom tyv, till exempel Columbus Ordesk. (tyfwehand), 1683, Modée H. Smulgr. 1738, Ihre Dial.-lex. (pluralis tyfvar), Sahlstedt 1773 (med hänvisning till tjuf) = Vätömål. (Uppl.), Smål., Hall. med flera dialekt, fornsvenska þiūver, þȳuer = fornisländska þjófr, danska tyv, gotiska þiubs, fornsaxiska thiof, fornhögtyska diob (nyhögtyska dieb), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) þéof (engelska thief), av urgermanska *þeuƀa-, jämför gotiska þiubjô, nemligen; ett speciellt urgermanska ord av oviss härkomst; möjl., med Stokes IF 12: 192 f., besläktade med iriska teol, tjuv (av *teupl-); hos Fick 34: 187 fört till roten i litauiska tupëti, huka sig ned; andra förmodanden se Falk-Torp södra 1571. Gemensam urindoeuropeiska beteckning för 'tjuv' saknas. Lat. har i stället fūr = grekiska phṓr, snarast till latin fero och så vidare, alltså: som bär bort. — Formen tyv beror väl på inflytande från i-omljudda ord såsom fornsvenska þȳft, tjuvnad; formen tjyv kan i vissa fall ha uppkommit genom sammansmältning av tjuv och tyu, men har i vissa dialekt säkert uppstått genom ljudlagsenlig utveckling. — Komma som en tjuv om natten, efter 1 Tess. 5: 2, 2 Petri 3: 10. — Tjuv på ljuset, motsvarande i danska, nyhögtyska, wallon. (larron) och engelska I latin och romanska språk däremot ofta betecknat med ord för 'svamp': latin fungus, franska champignon, spanska moco och så vidare — Om ordspr. små tjuvar och så vidare se under små. Tjuvnad, G. I:s reg. 1555: tiuffnatt, till substantiv tjuv såsom möjl. fänad till fä (jämför dock under den/det och).