Synonymer till tibast

tibast, Daphne mezereum, Serenius Bot. Reg. 1757 (Broocman 1736: tibost), förr även tid(e)-, tis(t)-, tivel-, divel-, tirsbast med med, motsvar. i dialekt, där också tjur-; i äldre nysvenska även tived (-weedh) till exempel Franckenius 1638 med flera, yngre fornsvenska tybast Läkeb. = norska ty(s)bast (kjus-, kjuk-), även tived, jämför medelhögtyska zidelbast (nyhögtyska seidelbast), nyhögtyska zeibast ävensom fornisländska týviðr och fornhögtyska zîlant (nyhögtyska zeiland). Av trots framställda förklaringar dunkelt ursprung. Med gudanamnet Tyr kan ordet ej, såsom antages av M. Lundgren med flera, (urspr.) sammanhänga (åtm. ej direkt); häremot talar den nyhögtyska formen zeibast, varjämte ett av Tyr avlett urgermanska *tī-þla-, som måste förutsättas för medelhögtyska zidel-, vore otänkbart: att å andra sidan betrakta medelhögtyska zidelbast som en ombildning av ett *zîbast förefaller mindre troligt. Ej heller vill man gärna, med Falk-Torp under tybast, här antaga en med Tyr rotbesläktad bildning (till indoeuropeiska di, glänsa), om också (trots Noreen Sv. lm. 1911 södra 281) blommorna mycket väl kunna betraktas som glänsande. Noreen anf. st. uppkonstruerar däremot för tibast (och Tiveden; se den/det och) ett urgermanska ti-, bi (: sanskrit dī-ya-ti, flyger), vartill med suffixet -þla- urgermanska *tī-þla-, svärm, bisvärm, bigård (= fornhögtyska zîdal- i zîdalweida, skogsområde där biskötsel drives = franska dialekt tīlo, bigård, jämför medellågtyska tīl(e)bere, björn som plundrar bistockar): de tidiga blommorna uppsökas gärna av bina om våren. Men ett dylikt ord ti-, bi, är för övrigt alldeles okänt och ingår i alla händelser säkerl. ej i Tiveden. — Det nord. ordet är sannol. tvärtemot vad som vanl. antages ett lånord, som för övrigt i Norden trol. anslutits till Tyr. Den yngre formen tibast behöver ej direkt utgå från fornsvenska tybast, utan kan ha utvecklats ur det äldre tid(e)bast, av tîdelbast, som väl förutsätter ett lågtyska *tîdel-bast. Namnet syftar urspr. på bastet, som bland av användes inom läkekonsten, och har, såsom så många andra sådana beteckningar, vandrat från folk till folk och undergått allehanda folketymologiska ombildningar. — Om likbetydande källarhals se under källare.

Se även: källarhals