Synonymer till tand
Utforska synonymer och betydelser för tand
Betydelse:
— "Glöm inte att borsta tänderna varje morgon och kväll!"
— "tandläkaren var tvungen att dra ut tanden"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tand.
Tand i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Benartad bildning i munnen på menniskan och de fullkomligare djuren, till födans södermalande.
Syn: Tandfeber, Skära, Betsel
-
Framstående, ofta spetsig del af ett förermål, till exempel på ett hjul, en kam, en såg.
Syn: Skära, Betsel
Historik & ursprung för Tand
-
Substantiv
tand, fornsvenska tan f. (pluralis tænder) = fornisländska tǫnn (pluralis tenn(r)), danska tand, fornsaxiska tand, fornhögtyska zan(d) (nyhögtyska zahn), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tóð (engelska tooth); jämför forngutiska tandr med; av urgermanska *tanþ-, växlande med tunþ- i gotiska timþus (u-stam efter kinnus, kind, såsom fôtus efter handus); motsvarande indoeuropeiska *dont-, *dent-, *dn̥t- = sanskrit dat-, dánta-, grekiska odoús (geni till odóntos; jämför mastodont), latin dens (genit. dentis); även i kelt. och balt. språk samt (med avledning) i armen.; egentligen part. pres. till roten ed, äta (se den/det och), med bortfall av uddljudsvokalen (såsom i sann, adjektiv, till es, vara); jämför grekiska dialekt édontes, tänder. Skulle emellertid, såsom ofta antages, en avljudsform till tand föreligga i tinne, blir dock denna härledning osäker. — Slutkonsonanten -d i tand beror väl på fornsvenska pluralis tænder, med d-inskott mellan nn och r. — Ett annat indoeur. ord för 'tand' se under kam. — Det bokstavsrimmande uttr. (ha) tand för tunga finns redan i fornsvenska tan för tungo; motsvarande i danska; gammalt bokstavsrimmande uttr. av samma slag som barn och blomma, hack i häl och så vidare — Tidens tand, se tid. — Tandborste, bouppt. fr. Växiö 1739, Ågerups arkiv 1743: '1 st. gammal Tandborste' = nyhögtyska zahnbürste 1786, och så vidare — Tandgård, fornsvenska tannagardher, motsvarande fornisländska tanngarðr, norsk-danska tandgard, jämför danska tandgærde, till gård (och gärde) i betydelse 'inhägnad'; jämför det homeriska (h)érkos odóntōn. — Tandpetare, Linné och 1750, bildat som danska tandstikker, nyhögtyska zahnstocher, engelska toothpicker. Tidigare: tandpeta (pluralis -or 1762); eller tand(e)preka, Lex. Linc. 1640 (under dentiscalpium) och så vidare (åtm. i sht. götal.) = västg. tandpreka, till sydsv. dialekt preka, sticka lätt (se prick); tandpreta till exempel 1679, -are till exempel Götheb. nyh. 1773. I Dagl. Alleh. 1771 efterlyses en borttappad Guld-Tand-pänne och i en bouppteckning från 1744 uppges bland av ett tandpennefoder av elfenben. Redan angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) har beteckningar härför: tóðgár (: gár, spjut, se gissel), tóðsticca. — Tandvärk, svenska dialekt tanna-, fornsvenska tannaværker = fornisländska tannaverkr (tanna genit. pluralis), motsvarande angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tóðwærc; jämför medelhögtyska zantwê, -smerz (nyhögtyska zahnweh, -schmerzen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tóðęce (engelska toothache) till angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) acan, göra ont, danska tandpine och så vidare
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Tand
NEO Uttryckslexikon
-
beväpnad till tänderna
starkt beväpnad — om person
-
bita ihop tänderna
stålsätta sig
-
få blodad tand
bli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt ngt — vanl. genom ngn framgång
-
hålla tand för tunga
hålla tyst — med en hemlighet
-
skära/gnissla tänder
vara mycket arg — men vanl. vanmäktig
-
tidens tand
tiden tänkt som nedslitande kraft
-
öga för öga och tand för tand
(vedergällning med) lika för lika — dvs. att ett straff skall vara av samma el. motsvarande slag som brottet; äv. i fråga om oförrätt e. d.