Utforska synonymer och betydelser för talg
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för talg.
Talg i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Det i vanlig temperatur fasta och temmeligenhårda fettet hos idislande djrur.
Historik & ursprung för Talg
-
Substantiv
talg, fornsvenska talgher, motsvarande norska talg f., nisl. tólg(r) (av *tǫlg-), danska talg, tælle, medellågtyska talch (-g-) n. (varav nyhögtyska talg), medelengelska talgh (engelska tallow). Möjl. med rätta av somliga betraktat som en avljudsform till gotiska tulgus, fast, fornsaxiska tulgo, mycket (se Tolg); i så fall egentligen: det stelnade, fasta, med samma betydelse-utveckling som grekiska stéar, talg (se stearin). En motsatt grundbetyd. föreligger emellertid i det fornslaviska ordet för 'talg' lojŭ, en avljudsform till lĕjǫ, liti, gjuta, litauiska lýti, regna (vartill bland av fornisländska líð, gotiska leiþu ackus. sg., fruktvin; jämför svenska dialekt li(d)köp, köpskål, motsvarande i fornsvenska), ävensom i ryska vólozĭ, fett, talg, besläktade med fornslaviska vlŭgŭkŭ, fuktig, och så vidare (se under lake). Bl. av på grund härav för H. Petersson Heterokl. södra 198 f. ordet talg till en indoeuropeiska rot del, droppa och den/det, vartill han ställer (och delvis förut ställt) en del kelt. och armen. ord för resp. 'fuktig' och 'regn' (armen' tel och så vidare); de även anförda balt. (och sanskrit) orden på l- böra lämnas ur räkningen. — Ordet talg är (som inhemskt) främmande för högtyskan, som i stället har det etymologiskt dunkla unschlitt (fornhögtyska unsliht). — Talgoxe, till exempel 1609 = norska talgukse; jämför äldre nysvenska talghatt 1619, svenska dialekt talgmes, talgtita (= norska), äldre danska tællepikker, nyhögtyska dialekt talghacker och den/det: äter med begärlighet talg. I och så vidare dialekt även tjetuks, dvs. titoxe, efter lätet. Jfr med avs. på senare leden djurnamnen ekoxe, svenska dialekt granoxe, ekorre, med flera Ofta även benämnd efter ord för 'kött' och 'fläsk': svenska dialekt spikekötte fågel, danska k0dmeis, flatsketyv, franska lardiére (till lärd, fläsk) och så vidare, på grund av sin förkärlek för denna föda.
Källa: Hellquists (1922)