Synonymer till tadel

tadel eller taddel, Arvidi 1651, Serenius 1734; 1712: tadeln best. f. = danska dad(d)el (med d på grund av falsk analogi: danska datter ~ nyhögtyska tochter och så vidare, jämför tadla nedan), från nyhögtyska tadel och äldre nyhögtyska taddel, av medelhögtyska tadel, tadel, fläck, hudfläck, fel; väl egentligen lågtysk form för hty.-medelhögtyska zadel, fornhögtyska zā̆dal, brist, motsvarande angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tǽl, tál f., tadel, hån och den/det (av urgermanska *tǣðlō- liksom angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ǽlan, brinna, av *aiðlian, jämför grekiska aíthō, gnistrar, eller möjl. urgermanska *taðl-), jämför Weyhe PBB 30: 75. Alltså med samma betydelse-övergång som i nyhögtyska mäkeln, kritisera, om detta verkl. hör till makel, fläck (av latin macula), och ej snarare får betraktas som till sin betydelse utvecklat ur mäkeln, mäkla. — Däremot ej, med Bezzenberger BB 5: 315, besläktade med det väl onomatopoetiska grekiska tōtházō, hånar, gycklar, narras, gäckas. — Avledn.: tadla, 1633; med d-: 1634, 1660, 1701 (från danska?, jämför ovan) = danska dadle, från nyhögtyska tadeln. — Ett inhemskt ord för 'tadla' är lasta (se last 2).