Synonymer till syster

syster, fornsvenska, fornisländska systir = danska s0ster, urnord. swestar, gotiska swistar, fornsaxiska, fornhögtyska swestar (nyhögtyska schwestef), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sweostor, suster (engelska sister), av urgermanska *sweslar, av en böjning *swesör, pluralis *swes(t)riz- (med inskott mellan s och r såsom i ström; sedan inkommet i andra kasus); y i nord. språk beror på utveckling av swi- (i urnord. pluralis *swistrijt) till sy-, antagligen genom zz-omljud. le. *suesör = sanskrit suäsä (svdsar-), latin soror (jämför kusin), forniriska siur, flnr och så vidare, även i armen. och slavo-balt. språk: det etymologiskt identiska grekiska éor Hesych. synes betyda 'dotter, systerdotter' ('syster' heter i grekiska annars vanl. adelphé). Alltså ett samindoeur. ord liksom broder, fader, moder, son och dotter; av reflexivstammen sue, sin, egen (se svear, s ven, svär-, jämför se- i sin, sig); senare leden anses vanl. innehålla ett urindoeuropeiska substantiv *sor, kvinna, jämför sanskrit fem. pluralis tisråh, tre, jämte forniriska teoir (*lisöres) det samma (genom dissimilation av zrzV), ävensom grekiska dar, maka. Jfr syskon, syssling. — Icke sällan som förnamn; dock ej ens närmelsevis så vanligt som Bror (stundom även Broder). Båda i fornsvenska; Syster dock (något osäkert) belagt endast i ortn. I fornsvenska uppträder även fader som personnamn. Däremot äro i de västnord. språk dylika förnamn betydl. sällsyntare. — Under 1700-till och åtm. första hälften av 1800-till kallade fruntimmer, som voro mera intimt bekanta, varandra för syster, och herrar och damer drucko syslerskål. I v. Effens reseskildring från 1719 omtalas, att alla hovdamerna vid Ulrika Eleonoras hov använde denna benämning till varandra; jämför den något försmädliga anmärkningen i Trompeten 1812 nr 7: 'I Grenna äro alla bröder och systrar' (andra exempel se förf. Namn och titlar södra 86). Tydl. har bruket (liksom tant till obesläktade) utgått från de högre sällskapskretsarna. Denna användning ligger icke, såsom annars kunde förmodas, till grund för sammans. kaffesyster, utan denna, som lånats från nyhögtyska kaffeeschwester, sammanhänger med 'syster' i betydelse av 'kvinnlig medlem av en klosterorden, nunna', alltså egentligen skämts.: 'medlem av ett kafferep'. Härifrån också syster om sjuksköterskor (Röda-kors-, Sophiasyster och så vidare), motsvarande i nyhögtyska med flera språk - Syster k åka = danska sosterkage, nyhögtyska su-sterkiichen, jämför lågtyska susler det samma; uppfattat som innehållande ordet syster, en härledning som dock förbjudes av de tyska formerna; snarast i stället innehållande namnet på den westfaliska staden Soest. Omnämnt från Finnl. 1840 och om svenska förh. från början av 1800-till (Albo hd; se Fatab. 1908 södra 213, varav dock ej bestämt framgår, om just denna beteckning då var i bruk),