Synonymer till speta

substantiv

Utforska synonymer och betydelser för speta

Substantiv

Betydelse:

sticka, flisa; en träflisa som trängt in i huden

Betydelse:

något som är lika smalt eller tunt som en speta (1); speciellt använt om människor som är mycket smala

Betydelse:

fart

speta substantiv

Ett litet, smalt och spetsigt stycke av trä eller annat material; en sticka eller flisa som kan lossna, sticka eller användas som liten kil.

sticka flisa spjäla

Sticka/flisa

Används om en liten, tunn och spetsig bit som lossnat från ett större stycke, särskilt av trä.

mager flicka

mager flicka

Används som vardagligt eller dialektalt ord för en mycket mager, spinkig flicka.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för speta.

speta verb

Verb som betyder att något är spänt, sträckt eller står ut åt sidorna; används om delar som sticker ut eller pekar utåt från en kropp, ett föremål eller en struktur. I vissa sammanhang kan samma form också användas i betydelsen att gå eller ta steg, men det hör till en annan nyans inom samma ordform.

spreta sticka ut peka utåt

sticka ut, spreta

Används när något står ut, pekar utåt eller är särade från varandra, ofta om fingrar, ben, grenar, strån eller andra smala delar.

kliva stega

gå, stega

Används i äldre eller dialektal stil om att gå, ta steg eller sätta fötterna i rörelse från en plats till en annan.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för speta.

auto_stories

Speta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Utspänna och fästa med spik eller nbb.

    Ex: Speta skinn.

  • Syn: Klättra

history_edu

Historik & ursprung för Speta

  • Substantiv

    1. speta, substantiv, 1676: spilla, 1702: spetha, (båda exempel från Smal.), Holm N. Sv. 1702, i dialekt även: spiia = norska spita; utvidgning av urgermanska *spita- (= spett). — I svenska och norska ofta även om smala ben; jämför följ. — Ordet tillhör knappast riksspråket i strängare mening; i åtskilliga trakter har det en stark dialektisk anstrykning. I v. Sv. (till exempel Göteborg), åtm. förr, allmänt i betydelse 'strumpsticka'.

    Se även: speta 2

  • Verb

    2. speta, verb, i till exempel sp et a ut med benen, gå och speta; till föreg.: egentligen: gå som med spetor; jämför Hassel-quist och 1750: 'spelar . . i trän' (om kameleonten), Sv. lit.-tidn. 1820: 'den på Ygdrasills stam spelande Rotatosker', Atterbom 1827: 'Så speta vi nu opp för sista branten', alltså, som det synes äldst, om klättrande och den/det - Ett helt annat verb är (äldre) nysvenska speta, spetsa (om ogärningsmän och den/det) till exempel 1556, sticka igenom (med svärd och den/det), dessutom om hudar och den/det (speta upp), från medellågtyska spelen = nyhögtyska spiessen, till medellågtyska spét, spjut, spik (- spjut).

    Se även: speta 1

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för speta

Korsordslösningar för speta