Synonymer till spann
Utforska synonymer och betydelser för spann
Betydelse:
— "en spann vatten"
Betydelse:
Betydelse:
spann
Ett kärl, ofta som en hink eller ett ämbar, som används för att bära eller ösa upp vätska eller annat innehåll. Denna betydelse avser ett praktiskt behållarkärl, inte en mängd eller ett intervall.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för spann.
spann
Ett spann avser ett dragdjur eller flera dragdjur som är förspända framför en vagn, släde eller annat fordon; ordet används också om själva ekipaget som utgörs av djur och vagn i arbete eller transport.
dragdjur med vagn
Används när spann syftar på ett kördjur eller flera kördjur tillsammans med vagn eller släde, alltså ett fordonsekipage för transport.
Ett spann avser en bågformad eller välvd byggnadsdel, eller den fria sträckan mellan två stöd, särskilt i broar, valv och andra konstruktioner.
välvd form
Avser själva välvningen som form eller kurvatur, utan att nödvändigtvis betona en specifik byggnadsdel.
fri sträcka mellan stöd
Används om avståndet eller utbredningen mellan två stöd, till exempel mellan brostöd eller andra fasta punkter.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för spann.
Spann i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Längden emellan tummen och mellanfingret eller lillfingret, då de äro utspända från hvarandra.
Ex: Fordom brukligt längdemått = 1 qvarter.
-
Ett sädesmått = 1/2 tunna. En substantiv säd. Slå väl i substantiv gifva god äring. Brukas numera sällan i denna bemärkelse
Ex: Spann
-
prov.
Ämbar.
-
ford.
Spänne.
-
Hästar, som äro spända framför de egentliga draghästarna för en vagn.
Historik & ursprung för Spann
-
E
1. spann n. (möjl. ännu även realkön), numera föga br. om ett slags längdmått, fornsvenska span.f., längdmått motsvarande avståndet mellan spetsen av tummen samt pek-, lång- eller lillfingret, då handen är utsträckt = fornisländska spgnn, medellågtyska span.e, fornhögtyska span.a (nyhögtyska span.e), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) spann (engelska spanska, av urgermanska *spannö-, till urgermanska redupl. verbet *spannan, utsträcka se för övrigt span.av — Spannrem, 1770 - danska spandrem, från medellågtyska spanrém = nyhögtyska spannriemen, egentligen: rem att span.a över knäet, sedan: skomakarrem.
-
E
3. spann realkön, hink, fornsvenska spander med, span.n. = fornisländska spann n., danska spanska c.., medellågtyska spanska(genit. s j) a n nes); i samtliga språk även om ett visst rymdmått; av urgermanska "spänna-; besläktade med fornslaviska spadu, mått, lettiska spanis, ämbar; till roten i span.a, möjl. egentligen: kärl som hålles samman av omspända band. - I fornsvenska (som mask.) i pluralis spcen; i nysvenska span.er (med analogiskt tillagt -er); i vissa dialekt spannar (så i Skåne som lokalt riksspr.). I betydelse 'hink' är ordet särsk. brukat i Götaland. - Spä n må l, fornsvenska span(na)mäl(e), till mål 1.
-
E
2. spann n., anspann, jämför till exempel Carl XI 1687: span.wallaker - danska spanska, från medellågtyska spanska(genit. span.es) .= nyhögtyska gespann; till verbet span.en; se för övrigt, span.av
Källa: Hellquists (1922)