Synonymer till spån

spån realkön och n., fornsvenska spanska med (pluralis span.r, ackus. span.e) = fornisländska spann, spönn och norska spön, även: träsked, danska spaan, fornfrisiska spön, medellågtyska spanska spön, även: träsked, fornhögtyska spanska spån, skärva (nyhögtyska spanska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) spön med, f. (engelska spoon, sked), av urgermanska *spänu-, rotbesl. med spade, s pä t; möjl. även med grekiska sphén, kil; se Persson Indog. Wortf. södra 405. Jfr span.av — Pluralformen spå-nor är en hypersvecism för spåner (efter mönstret flickor, vard. flicker, och så vidare); jämför svanor ~ svaner. Om de växlande pluralformerna se för övrigt Lindblad A. Sahlstedt södra 169 f. — Med avs. på betydelse-utvecklingen 'spån'I>'sked' kan jämföras de ålderdomliga 'friareskedar' med spån-formiga skaft, som omtalas av Lithberg i Rig 2: 243 (med avbildningar). - (Spritt) spå n gande ny är en utvidgning (i anslutning till andra dylika uttr. på -ande) av ett ord motsvarande svenska dialekt span-ny, fornisländska spdnnyr (varav engelska spannew) = nyhögtyska span.en och så vidare; alltså med en betydelse hos första leden motsvarande den i splitter (ny och så vidare), svenska dialekt spik-spångande ny (till spik antingen i betydelse 'flisa' eller i den av 'spik'; se spik) och så vidare, sålunda egentligen: ny och glänsande som en nyss avhyvlad spån, en färsk träflisa eller träsplittra eller möjl. en njrsmidd spik. — Uttr. dum som en spån, till exempel Bellman och så vidare, kunde tänkas utgå från ett *spåndnm, med utsträckt användning av spanska i fornisländska spdnnyr och så vidare (alldeles såsom stock i stock lat och så vidare efter stock dum). Snarast föreligger här väl dock en direkt metaforisk överföring. - Till avledning (svenska dialekt och så vidare) spana, spånbelägga, hör uttr. span.a kyrka (en lek), se närmare span.a 2. — Om lärospån (L. P. Gothus 1617: lare-, förr även lär-, ännu till exempel E. Carlén 1865) se den/det och under lära.