Synonymer till snille
Utforska synonymer och betydelser för snille
Betydelse:
— "snillen som Einstein och Newton"
— ""Snille och smak", Svenska Akademiens valspråk"
Snille i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Af naturen gifven förmåga att i konsten framställa nya idealer af det sköna, att i vtenskap upptäcka vigtig sanningar eller sammanbinda dem i system, att uppfinna nyttiga konsterk eller utföra stora, ovanlia företag.
Ex: Artistiskt, vetenskapligt, mekaniskt snille Ett skapande snille Hafva, sakna snille
-
Snillrik menniska Han är ett substantiv Stora, vittra snilleneutrum Ett vittert substantiv
Historik & ursprung för Snille
-
E
snille n., i äldre nysvenska 'klokhet, list, begåvning och den/det' (jämför nedan) = fornsvenska f. och n., skicklighet, förstånd, listigt påhitt med med = fornisländska snilli f., av urgermanska *snillln-, av *snel-lin-, zn-avledning av snäll (liksom vrede av vred och så vidare) = fornhögtyska snelli, raskhet, duktighet (nyhögtyska schnelle); det neutrala könet är väl sekundärt, annars av urgermanska *snellia-. Da. snille är lån från svenska Därjämte fornsvenska, äldre nysvenska snilla f. (motsvarande urgermanska *snelliön) och fornisländska snild f., duktighet, duglighet, av urgermanska *snellipö-. - Under senare hälften av 1700-till synes ordet uteslutande ha betytt 'begåvning'; jämför från denna tid kvickt och eldigt snille (i sti-pendieförf.), dåligt snille; även i Svenska akademiens valspråk Snille och smak; jämför det likartade förh. med geni. Den moderna betydelse av 'högsta graden av begåvning, originalitet (i högsta mening)' tillhör 1800-talet.
Källa: Hellquists (1922)