Synonymer till skrävla

skrävla, Borg 1753, Weste 1807 (Gyllenborg 1723 har det något olikartade uttr.: skräfla nr sig) = danska skrceule, Z-av-ledn. av likbetyd. äldre nysvenska skrå f v a, till exempel Spegel 1685, Sahlstedt 1773, hos Weste: mindre br. ~ svenska dialekt skräva, skrävla, ljuda som en spräckt ringklocka; varav äldre nysvenska och svenska dialekt nallskräva, nattskärra (se den/det och). Deverbativum: skrävla, skrävlare (Sahlstedt 1773 har substantiv, men ej vbet), och skrävel. I avljudsförh. till: äldre nysvenska skräfla bland av 'gnissla', svenska dialekt: knarra, skramla, bullra, skrävla = norska skrävla, skrävla, harkla, skrapa, till fornisländska skrafa, prata, sladdra, norska skr av a det samma, kraxa, skrävla ~ nisl. skrafa, rassla och den/det Vigf., norska skraava, knirka, skrapa, svenska dialekt *skråva, bullra, knarra, Vendell (jämför skrävel och skarv 1). Germ. rot skraft, egentligen: giva ett rasslande eller skrapande ljud ifrån sig; parallellrot till skrap i skrapa. Jfr under skrodera ävensom det möjl. besläktade skräppa 1 samt skryta och skräna med samma eller liknande betydelse-utveckling; se också bräm-, braska, pråla.