Synonymer till sen
Utforska synonymer och betydelser för sen
Betydelse:
— "våren är sen i år"
— "hon kom för sent till lektionen"
Betydelse:
— "han läste till sent på kvällen"
sen adjektiv
Används om något som inträffar eller ligger långt fram i tiden, alltså sent i förhållande till en tidsordning eller utveckling. Kan också syfta på något som har pågått länge eller hunnit långt, till exempel i uttryck om ålder eller utveckling.
sen, långt liden
Avser det tidsmässigt sena läget: något som kommer sent, ligger långt fram i tiden eller är långt framskridet.
Används om något eller någon som kommer efter utsatt tid, är fördröjd, eller om ett arbetssätt som är långsamt och dröjande. I vissa sammanhang kan det även ha en äldre eller dialektal färgning med betydelsen långsam eller trög.
swap_horiz Motsatsord
sen adverb
Betyder 'därefter', 'sedan dess' eller 'vid ett senare tillfälle' i tid; används för att ange att något sker senare än något annat i tid eller som fortsättning på ett tidigare skeende.
tidsföljd
Används när 'sen' syftar på att något inträffar efter något annat i tid, motsvarande 'sedan' eller 'därefter'.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sen.
sen preposition
Preposition som anger att något inträffar eller förläggs före en viss tidpunkt, händelse eller situation; motsvarar ungefär 'före' eller 'innan' i tidsuttryck.
tidsföre
Används när man vill uttrycka att något sker före en angiven tid, händelse eller referenspunkt.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sen.
sen konjunktion
Används för att inleda en huvudsats eller bisats som anger något som sker efter det som nyss nämnts; betyder ungefär 'sedan', 'därefter' eller 'efteråt'.
tidsföljande betydelse
Förekommer när man markerar att en handling, händelse eller tidpunkt kommer efter en annan i förloppet.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sen.
Sen i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Sen åne.
-
om person
Trög, senfärdig. Han var ej substantiv att gå in derpå, gick genast med nöje in derpå substantiv att straffa.
Historik & ursprung för Sen
-
Adverb
1. sen, adv., prep. och konj., sedan, till exempel Bellman, utvecklat i obetonad ställning ur sedan.
Se även: sedan
-
E
2. sen, fornsvenska sēn senfärdig, långsam, sen = fornisländska seinn, danska sen, motsvarande medelhögtyska seine, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sǽne (med samma deklinationsväxling i nord. och vgerm. språk som i till exempel blid, blöd, fast, svår, tunn, tät, vild, öd- i ödmjuk, jämför även under möda 1); jämför gotiska sainjan, dröja, sannol. ett urgermanska *sainus = litauiska at-sainus, eftergiven; med annat suffix i norska seimen, senfärdig, fornhögtyska langseimi, långsam; se för övrigt sina, sedan, sida och sämre. - Den stundom uppträdande komparativformen sednare har sitt d från sedan.
Se även: öd-
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Sen
NEO Uttryckslexikon
-
bättre sent än aldrig
bättre att ngt över huvud taget äger rum, även om det är sent, än att det aldrig sker