Utforska synonymer och betydelser för rusta

Verb

Betydelse:

skaffa krigsmateriel

Betydelse:

göra i ordning

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rusta.

auto_stories

Rusta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Underhålla häst och ryttare till krigstjenst.

    Ex: Rusta för ett hemman. (Fig.) Han rustar för hemmanet, han är densom styr och ställer, sköter allting. -2) Göra tillredelser till krig. Ryssland rustar till krig. Äfven Turkiet rustar. Rusta ti´ll, út, se Tillrust, Utrusta.

  • Väsnas, stoja, bullra, rasa. Hvad de pojkarne rusta!

    Ex: Rusta som en Turk.

  • Slösa, ruckla, rumla.

    Ex: Rusta med penar. Rusta bórt, förslösa genom rummet. Rusta út, upphöra att ruckla, att lefva oordentligt.

history_edu

Historik & ursprung för Rusta

  • Verb

    1. rusta (ut-), till exempel G. I:s reg. 1559, äldre nysvenska även (-)rysta 1531, (-)rösta, jämför äldre nysvenska rusting, rustning, Bib. 1541 (ävensom rustning i betydelse 'ställning, estrad' till exempel 1627, jämför nyhögtyska gerüst det samma) = danska ruste, i äldre danska även ryste, från medellågtyska rusten, bereda, rusta (i sht till krig) = fornhögtyska rusten, även: smycka (nyhögtyska rüsten), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hyrstan, utrusta, smycka, överdraga, betäcka; vartill fornhögtyska (h)rust, rustning, ävensom gahrusti, girusti, rustning, ställning av bjälkar eller bräder (nyhögtyska gerüst i den senare betydelse) n., angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hryste f. pluralis, utrustning, rustning, prydnad; av omstridd härledning. Säkerl. besläktade med angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ((ge)hroden, lastad, fylld, smyckad = fornisländska hroðinn, smyckad; möjl., med Fick Bezz. Beitr. 1: 339, till indoeuropeiska kru i fornslaviska kryti, betäcka, och så vidare (grekiska korýssō, rustar, som av samme forskare även föres hit, har annat ursprung). Andra, mer eller mindre osäkra tolkningsförsök se hos Falk-Torp södra 1535. — Rustkammare = danska rustkammer, från medellågtyska rustekamer eller nyhögtyska rustkammer, jämför fornhögtyska (h)rust, rustning = äldre nysvenska (lånordet) rust det samma; alltså: rum, där rustningar förvaras.

  • Verb

    2. rusta, stoja, leva om, till exempel S. Agrell 1709: 'Moot afftonen stötte konungen med sin swijt till oss, då wij rustade lijtet'; för övrigt Bellman (rätt vanligt), Gustaf III, Envallsson och så vidare; i dialekt även 'leka' = norska: jämför engelska dialekt roust, bringa i oordning, stoja; till en ljudhärmande rot rus, väl sammanhängande med rusa och de under Rusken omnämnda orden för 'larm' och den/det; möjl. även till ruska 2 (se dessa ord). — Härtill rustibus, Altén 1796, till buss 1 i betydelse 'kamrat', alltså egentligen: dryckesbroder och den/det Jfr svenska dialekt och äldre svenska rute-buss Weste 1807 och äldre nysvenska rut(e)bro(de)r L. Petri och så vidare (se ruta 3); ävensom svenska dialekt russlebuss det samma till russla, svira, av det även förekommande ruttla, (jämför nässla, vassla), avledning av ruta 3.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för rusta

Korsordslösningar för rusta