Synonymer till krubba

substantiv, verb

Utforska synonymer och betydelser för krubba

Substantiv

Betydelse:

behållare för foder i ladugård
Verb

Betydelse:

äta

krubba substantiv

1

Ett kärl eller anordning där djur får foder eller mat; används särskilt om en trågformad foderhållare i stall och liknande miljöer. Samma ord kan även syfta på en julkrubba i religiös eller dekorativ bemärkelse.

foderhållare matho tråg

fodertråg

En tråg- eller skålformad behållare för djurfoder; den konkreta, vardagliga betydelsen i stall, ladugård eller djurhållning.

julkrubba

julkrubba

En krubba i betydelsen framställning eller scen med Jesu födelse, ofta använd som juldekoration eller i religiöst sammanhang.

2
föräldr.

Äldre eller omvårdnadspräglad benämning för en institution där små barn tas om hand under dagen; motsvarar ungefär daghem eller förskoleverksamhet.

barnkrubba daghem

småbarnsomsorg

Barnomsorg för små barn, ofta i äldre eller föräldrarelaterad språkbrukston; används om en plats där barn vistas medan föräldrar arbetar.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för krubba.

krubba verb (vard.)

Att äta, tugga i sig eller få i sig mat på ett vardagligt och ofta lätt ledigt eller talat sätt. Används om själva födointaget, särskilt i informellt språk.

äta spisa förtära proviantera käka bunkra svulla klämma nagga

allmän förtäring

Något neutralt till vardagligt om att äta eller förtära mat, utan tydlig färgning åt frosseri eller stor mängd.

proviantera kaka bunkra svulla klämma nagga

äta mycket / i stora drag

Vardagligt och ofta bildligt om att äta rejält, snabbt eller i stora mängder; kan också antyda glupskt eller oblygt ätande.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för krubba.

auto_stories

Krubba i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Foderrummet längst fram i en stallspilta.

history_edu

Historik & ursprung för Krubba

  • Substantiv

    krubba = yngre fornsvenska (även -o-), norska = äldre danska krubbe, danska krybbe, från medellågtyska krubbe; avljudsform till fornsaxiska kribbia, fornhögtyska krippa (nyhögtyska krippe), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) cribb (engelska crib); med en biform med urgermanska -p- i fornhögtyska (alem.) krippha ~ äldre nyhögtyska krupf; sannol. besläktade med medelhögtyska krebe, korg (se under kärve och det dock ej säkert hithörande korg): ordet användes även om flätverk av pålar och ris, varmed havsstranden stärkes. Från urgermanska språk: italienska greppia, franska crèche (engelska cratch). — Ett inhemskt ord för 'krubba' är fornsvenska iæta (kvar i dalm. (i)eta) = fornisländska jata, eta, brutna (och obrutna) former till roten i äta. Jfr det besläktade gotiska uzêta, sammans. med uz-, ur. — Barnkrubba, se barn. — Krubbitare, snål eller enstörig person, i dialekt även: stackare, egentligen om häst som har ovanan att bita i krubban = danska krybbebider, lågtyska krubbenbider i egentligen betydelse och bildl.: odugling, stackare, nyhögtyska krippenbeisser i egentligen betydelse och bildl.: vresig, tadelsjuk person.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för krubba

Korsordslösningar för krubba