Synonymer till jarl

substantiv

Utforska synonymer och betydelser för jarl

Substantiv

Betydelse:

hövding, den främste ämbetsmannen i Sverige under äldre medeltid

jarl (hist.)

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för jarl.

auto_stories

Jarl i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Hederstitel, som tillkom dem, hvilka voro af kunglig härkomst eller beslägtade med konungahuset, motsvarande det sedan införda ordet Hertig.

  • Styresman i ett landskap, det samma som som Grefve eller Baron i andra lände.

  • Anmärkning Ordet Jarl anses af Ihre vara hämtadt af det engelska Earl, hvilket åte han härleder ifrån det latinska Herilis ell. Erilis (af Herus), såsom under sista tiden af romeska väldet prin- sar och furstar kallades.

history_edu

Historik & ursprung för Jarl

  • Substantiv

    jarl = danska, lån från fornspr., fornsvenska iarl med biformen iærl (äldre nysvenska jerl till exempel Columbus), förnäm man, jarl, konungens högste ämbetsman = fornisländska jarl det samma, även: fri man, fornsaxiska erl, man, förnäm man, fornhögtyska erl- (i personn., till exempel Erlaberaht), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) eorl, förnäm man, jarl (engelska earl, greve). Åtminstone de västgerm. formerna utgå från ett urgermanska *erla-; växl. med *erula-, *erila- i latin-urgermanska Eruli, Heruli (med sekundärt h), namn på en (enligt en dock ej alldeles enhällig mening) urspr. i Skåne eller på de danska öarna bosatt germansk folkstam (heruler), resp. i urnord. erilaʀ, vilket av Bugge med flera tolkats som 'herulen', men även kan uppfattas såsom betydande 'förnäm man, av hög kast'. Möjl. kvarlevde ordet (h)erul som folknamn ännu in i senare tid i Bleking att döma av en uppgift, att en i Lister boende, nu avliden gubbe betecknat sig som 'en riktig äkta järul'. Järul av *erul- liksom fjätter av *fetur-, fjärsing av *fersung-, fornsvenska iætun av *etun- och så vidare Från synkoperade kasus av av ett motsvarande *jarul- utgår enl. Pipping SnF XII. 1: 101 n. snarast ordet jarl; enl. andra åter hör det till paradigmet *erila-; möjl. bör dock den ovan angivna grundformen erla- föredragas. — Den inhemska omljudsform en järl kvarlever indirekt i vissa svenska ortnamn, sammansatta med det av jarl bildade fornsvenska mansnamnet Iærle, till exempel Järlabo Uppl., fornsvenska Iarlabodhum (dat. pluralis; jämför bod och bo 4 slutet), Jär(r)estad Skåne, fornsvenska Iarllestatha (se -stad 2).

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för jarl

Korsordslösningar för jarl