Synonymer till fason

substantiv [fasọ:n]

Utforska synonymer och betydelser för fason

form, snitt, skick

— "hon fick till slut rätt fason på hatten"

uppträdande, (dåligt) uppförande

— "Vad är det för fasoner! Sluta genast med det där!"

En sak eller persons yttre form, snitt eller särskilda utformning.

Utformning och stil

Används om hur något är format, skuret eller stilmässigt utformat.

Sätt att uppträda eller bete sig, ofta med tonvikt på hyfs och sociala konventioner.

Hyfsat uppförande

Avser någons sätt att uppträda och följa grundläggande sociala regler.

Vanor och egenheter

Avser ofta återkommande, särskiljande eller olämpliga sätt att bete sig.

Vi har inga motsatsord för fason.

auto_stories

Fason i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Form, skapnad, gestalt.

Ex: Denna hatt har en vacker fason
Sätt, bruk, vis. Han vill göra allting på sin egen feminin På Turkarnes feminin
Hållning, sätt att gå elle röra sig.

Ex: Då man lär sig exercera, får man fason på kroppen. Brukas äfven i plur. under bem. af: Rörelser på kroppen, åtbörder, gester, t. ex.: Denna aktris har mycket vackar fasoner.

history_edu

Substantiv
fason, 1636: phason = nyhögtyska fasson, av franska façon, av latin factio (genit. -ōnis), handlande, handlingssätt, till facere, göra (se facit). Jfr fashionabel. — Etymologiskt samma ord är äldre nysvenska fansun (fantzun och så vidare) 1544-1631 = äldre danska, från medellågtyska Jfr Spegel Gl. 1712: 'fansun kallas nu façon'. Inskottet av n har försiggått i lågtyska och är av samma slag som i ranson (latin ratio).

Källa: Hellquists (1922)

Se vår korsordssida för fason