Utforska synonymer och betydelser för behörig

Betydelse:

kompetent; lämplig

— "bara två sökande var behöriga till tjänsten"

— "de höll sig på behörigt avstånd från de stridande"

ngn är behörig (till ngt)

Används om något som är tillbörligt eller behövs, eller om någon som har rätt kompetens eller befogenhet.

Tillbörlig och passande

Om något som är lämpligt, korrekt eller i överensstämmelse med vad situationen kräver.

Nödvändig

Om något som krävs eller behövs i ett visst sammanhang; en begränsad betydelse nära ”behövlig”.

Kompetent eller rättsligt berättigad

Om någon som har tillräcklig kompetens, behörighet eller rätt att utföra en uppgift eller fatta ett beslut.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för behörig.

auto_stories

Behörig i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • På grund af lag berättigad.

    Ex: Behörig part. domare. Behörig att klandra, att döma, att välja, att väljas.

    Syn: Berättigad, Befogad.

  • fig. På grund af insigt och erfarenhet berättigad att fälla omdöme i en sak. I allt hvad som rör musik är han b. domare.

    Ex: Behörig att klandra, att döma, att yttra sig.

    Syn: Befogad

  • (om sak) Af lag föreskrifven, enlig med lag, förnuft eller det passande; som vederbör, erfordras. På¨behörig tid. I behörig form, ordnig. behörig ålder. Vid behörig domstol. Med behörig aktning. Han äger icke behöriga insigter för denna befattning. Använd behörig flit, så går det

    Syn: Laglig, Laga, Vederbörlig, Erforderlig

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för behörig

Korsordslösningar för behörig