Utforska synonymer och betydelser för bark
Betydelse:
— "de ristade in sina namn i barken på trädet"
bark
Det yttre skyddande skiktet på en vedväxt, alltså det som täcker stammen och grenarna; även kallat trädets bark eller näver i vissa sammanhang.
yttre skikt på träd
Avser den synliga, skyddande ytterdelen av stammen eller grenen hos ett träd eller annan vedväxt. Används om själva barken som material eller skikt.
hjärnbark
Avser hjärnans yttersta skikt, alltså hjärnbarken i anatomisk och medicinsk terminologi.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för bark.
bark
En bark är ett segelfartyg med flera master, vanligen ett stort last- eller handelsfartyg där minst de främre masterna är råsegelriggade och den aktra masten är gaffelriggad eller liknande.
Stort flermastat segelfartyg
Används om fartygstypen bark i historisk eller maritim kontext, särskilt när man syftar på ett större segelfartyg med flera master och lastbefordran.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för bark.
Bark i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Stor, öfverbyggd båt, som utrikes, isynnerhet uti Brasilien, begagnas, för att transportera varor till och ifrån fartyg.
-
inre barken eller basten,
-
yttre eller den egentliga barken, eller basten,
-
yttre eller den egentliga barken, samt
-
öfverhuden.
Ex: Afskala bark
-
Ett träds yttersta betäckning på stam, grenar och qvistar, bestående af tre särskilta lager:
-
Från trädet afskildt stycke bark.
Ex: Det berättas, att ekorrar begagna barkar, för att segla öfver strömmar.
Historik & ursprung för Bark
-
Substantiv
2. bark, på träd, fornsvenska barker (och med n- omljud: borker, börker) = fornisländska bǫrkr, danska bark (engelska bark från nord.), av urgermanska *barku-; i avljudsförh. till medellågtyska borke (varav nyhögtyska borke), av urgermanska *burk-; sannol. rotbesl. med barr 2, borre borste (indoeuropeiska rot bher-s) i betydelse av något skrovligt, jämför lågtyska bork i betydelse: skrovlighet, hårt skal. — Mellan barken och trädet, jämför motsvarande uttr. i fornsvenska, danska, lågtyska, engelska och franska
Se även: borre borste
-
Substantiv
1. bark, (fartyg), yngre fornsvenska bark, = danska, från lågtyska eller holl. bark, jämför fornisländska barki; av franska barque, italienska barca, båt, mlat. barca (se barkaroll, barkass) jämte barica (varav fornfranska barge, liten flodbåt); avledning av grekiska bãris, av koptiskt ursprung.
Se även: barkass
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Bark
NEO Uttryckslexikon
-
komma mellan barken och trädet
störa ett gott förhållande — t. ex. mellan makar