Synonymer till balans
Utforska synonymer och betydelser för balans
Betydelse:
— "han hade svårt att hålla balansen på skidorna"
— "hon tappade balansen och föll"
balans
Balans som tillstånd av jämvikt, kroppslig eller själslig stadga och kontrollerad stabilitet.
jämviktstillstånd
Grundbetydelsen där balans avser ett tillstånd av jämvikt eller att något hålls i rätt läge.
stabilitet och behärskning
Balans i betydelsen fysisk stabilitet eller inre kontroll, ofta i fråga om hållning, sinnesnärvaro eller harmoniskt tillstånd.
Balans som föremål, anordning eller mekanisk del som skapar eller upprätthåller jämvikt.
motvikt
Balans i konkret betydelse som något som väger upp eller fungerar som motkraft.
våg och hävstångsdel
Balans som benämning på delar i äldre eller tekniska vägnings- och hävstångsanordningar.
urverk och svängande del
Balans som teknisk komponent i ur eller mekanismer, särskilt svängande delar som reglerar rörelse.
Balans som ekonomiskt slutläge i bokföring eller som sammanställning av tillgångar och skulder.
saldo
Balans i betydelsen bokslutssaldo eller ekonomiskt netto vid en viss tidpunkt.
balansräkning och bokslut
Balans som ekonomisk uppställning eller bokföringshandling i redovisningssammanhang.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för balans.
balans
Att hålla något stadigt eller föra det till jämvikt, konkret eller bildligt.
Hålla balansen
Att bevara eller uppnå fysisk eller bildlig jämvikt.
Jämna ut eller kompensera
Att kompensera för skillnader så att resultat eller nivåer motsvarar varandra.
Att i bokföring föra över en kontosaldo till ett nytt konto eller avsluta ett konto.
Bokföra och avsluta
Används i bokföring om att överföra saldo eller avsluta ett konto.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för balans.
balans
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för balans.
balans
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för balans.
balans
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för balans.
Balans i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Vågbalk. Kallas även Vågbalans.
-
Jemnvigt (både i egentlig och figurlig bemärkelse)
Ex: Hålla balansen. Förlora balansen. Komma, falla ur balansen. Jfr. Handelsbalans.
Syn: , Jemnvigt
-
handl.
Utslaget af jemförelsen emellan debet och vredit vid slutet af en räkning eller vid ett bokslut. Utgående balans; i slutet af bok eller räkning. Ingående balans, öfverförd till början af bok eller räkning.
-
Brist i kassa, varulager, inventarier och så vidare, för hvilka bör redovisas. Vara, komma på balans Proprie balans brist i en redogörares levering, det vill säga att han uppburit mera, än han lemnat ifrån sig. - Balans kallas allt efter omständigheterna: Kassabrist, Magasinsbrist, Inventariebrist, och så vidare
Historik & ursprung för Balans
-
Substantiv
balans, 1627, ytterst från franska balance, av latin *bilancia, vågskål, avledning av bilanx (näml. libra), våg med två viktskålar, av bi-, två-, tve-, och lanx (genit. lancis), vågskål, fat. — Förr bland av även 'vågskål', till exempel 1745.
Källa: Hellquists (1922)