Utforska synonymer och betydelser för anständig

Betydelse:

(moraliskt) passande; korrekt, hederlig

— "skolungdomar som arbetar på sommaren ska ha en anständig lön"

Om något eller någon som motsvarar krav på lämplighet, rimlighet eller godtagbart uppförande.

Lämplig och rimlig

Används om något som passar situationen eller håller en skälig och godtagbar nivå.

Hederlig och ordentlig

Om en person eller ett uppträdande som uppfattas som pålitligt, respektabelt, välvårdat eller i linje med goda seder.

Kysk och sedesam

Om någon som lever eller uppträder återhållsamt i sexuella och moraliska frågor.

auto_stories

Anständig i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Som vet att skicka sig på ett tillbörligt och passande sätt. Det är en ganska anständig yngling. Vara anständig i sällskap.

    Syn: Skicklig, Höfvisk

  • Kysk, ärbar. En anständig flicka skyr allt lättfärdigt.

    Syn: Sedig, Arbar.

  • Enlgit med de yttre fordringarna för goda seder.

    Ex: Ett anständigt uppförande, språk, skick, väsende. Yttra sig i anständiga ordalag.

  • Passande, snygg, väl ordnad, hygglig.

    Ex: En anständig kläsel. Ett anständigt rum. Begrafningen efter honom var ganska anständig

history_edu

Historik & ursprung för Anständig

  • Adjektiv

    anständig, S. Columbus = danska anstændig, från nyhögtyska anständig = medellågtyska anstendich, till nyhögtyska anstehen och så vidare (varefter svenska anstå). I äldre nysvenska ofta i den numera föråldrade betydelse 'lämplig, passande'.

    Se även: anstå

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för anständig

Korsordslösningar för anständig