Synonymer till ärta

substantiv [²ạ̈r‿t:a]

Utforska synonymer och betydelser för ärta

ärta

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för ärta.

ärta (vard.)

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för ärta.

ärta (vard.)

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för ärta.

auto_stories

Ärta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Syn: Kricka

history_edu

Historik & ursprung för Ärta

  • Substantiv

    1. ärta, substantiv, se under ärt.

    Se även: ärt

  • Verb

    2. ärta, dialektord, uppreta, fornsvenska ærta = fornisländska, norska erta, av urgermanska *artian-, formellt motsvarande sanskrit ardáyati, såra, skaka, skingra (Persson Wurzelerw. södra 36) samt rotbesl. med grekiska eréthō, erethizō, uppretar, uppäggar (Prellwitz och Lidén Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891-94 södra 80 n. 3), alltså utvidgningar med resp. d och dh av indoeuropeiska er-, röra med med, i latin orior, uppstiger, med med (se Orient(en). Härtill möjl. också (enl. Karsten Ark. 22: 183), såsom urgermanska lånord, finska artti, tvist, gräl och den/det

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för ärta

Korsordslösningar för ärta