Synonymer till ämbete
Utforska synonymer och betydelser för ämbete
Betydelse:
En offentlig befattning eller myndighetsfunktion, och ibland de uppgifter eller den verksamhet som hör till den.
Offentlig befattning
En tjänst eller position, ofta med ansvar eller hög ställning inom staten eller förvaltningen.
Myndighet eller ämbetsverk
Ämbete används här om den offentliga institution eller myndighet som utövar en viss förvaltningsfunktion.
Uppgift eller verksamhet
En uppgift, syssla eller verksamhet som någon har åtagit sig eller utövar, ibland som ett kall.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ämbete.
Historik & ursprung för Ämbete
-
Substantiv
ämbete, fornsvenska æmbete, æmbite och æmbit, ämbete, tjänst, arbete, tjänareskara, sakrament, hantverk, hantverksskrå = fornisländska embǽtti, norska embætte i samma eller likn. betydelse, danska embede, gotiska andbahti, tjänst, fornhögtyska ambahti, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ambiht och så vidare; etymologiskt = nyhögtyska amt (se för övrigt amt). Till gotiska andbahts, tjänare, fornhögtyska ambaht, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ambiht, jämför fornisländska ambótt f., -bátt, tjänarinna, fornsvenska ambat, -bot(a) det samma Vanl. och med rätta betraktat som ett mycket tidigt lån från kelt. (latin) ambactus, tjänare, vasall (varom närmare under ambassad); i gotiska folketymologiskt ombildat. Föga troligt är däremot, att gotiska andbahts och så vidare skulle vara av inhemsk urgermanska börd (till part. and-, se an- 2, och sanskrit bhaktá-, till bhaj-, dela, men även: tjäna, dyrka; jämför Uhlenbeck Got. etym. Wb. och Brugmann IF 19: 390). — Från nord. språk lånat i ryska jabeda, baktal, ränker; med egendomlig betydelse-förskjutning (närmast av *hovmannaintrig?). — Ordet ämbete och dess urgermanska motsvarigheter eller grundord beteckna sedan urminnes tider bland av en viss officiell ställning inom stat eller kyrka; jämför fornsvenska biskops-, pava-, praæstaæmbete, gotiska andbahti i till exempel 2 Kor. 11: 8 (= grekiska diakonía), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ombihtas i Beowulf om konungens tjänstemän av olika slag (hovmarskalk, vapenvaktare med med). Säkerl. föreligger här en reflex av ordens ursprung från det keltiska konungadömet med dess ämbetsmannaadel; och orden tillhöra sålunda samma slags låneskikt som rik och rike; jämför även under (det ytterst från kelt. komna) vasall. Ett annat viktigt lån från kelt. av kulturhistorisk betydelse är järn. — Ämbetsman, fornsvenska æmbitisman, tjänare, tjänsteman, ämbetsman, hantverkare = fornisländska embǽttismaðr, danska embedsmand; jämför nyhögtyska amtmann under amt. Betyd. 'hantverkare' (i sht: skräddare, skomakare, smeder), även i till exempel äldre nysvenska och äldre danska, kvarlever (eller kvarlevde till senaste tid) i svenska dialekt, till exempel Smål.; jämför äldre nysvenska ämbetskarl = svenska dialekt (Ydre) ämbetskar. Om betydelse '(stats)ämbetsman' se under betjänt.
Källa: Hellquists (1922)