Synonymer till und-

und- i sammans. = norska, danska; åtm. i regel från medellågtyska unt- (framför läppljud: um-; se um-), ont-, ent-, av fornsaxiska and-, ant- = nyhögtyska ent- och så vidare (se närmare pref. an- 2 i anlete och så vidare), alltså av urgermanska and-, med u-, e- och så vidare på grund av tonlöshet; avljudsform till unþ- (i gotiska unþaþliuhan, undfly) och und- (se undan), som möjl. också ingår i ett eller annat av de svenska orden på und-. — Hit höra till exempel undfå, fornsvenska untfā (un[d]-, um-), jämför danska undfange, bli havande (egentligen: upptaga i sig) med med, i äldre danska även 'mottaga', efter medellågtyska entvân, entfangen = fornhögtyska intfâhan (jämför nyhögtyska empfangen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) onfón; — undgå, fornsvenska untgā med med = danska undgaa, från medellågtyska entgân = nyhögtyska entgehen; — undkomma, fornsvenska untkoma med med = danska undkomme, från medellågtyska entkomen = nyhögtyska entkommen; — undseende, Ramel 1802, Palmblad och Adlerbeth 1811 (ej i samtida ordböcker), till det mycket sällsynta äldre svenska undse, överse (med), till exempel 1789, Adlerbeth, tidigare (enstaka) i andra betydelse = danska undse, från medellågtyska untsên (enf-), rädas för och den/det, väl egentligen: undvika att se på, se bort från. Tycks vara ett av de ej få ord som och 1790 inkommo från danska; jämför undvara; — undskylla sig, och 1585 (aktivt), på 16- och 1700-till ofta enskylla (än-), ännu hos Sahlstedt 1773 (med undskylla som biform) och Lindfors 1823 = danska undskylde, från medellågtyska entschulden = medelhögtyska (jämför nyhögtyska entschuldigen), egentligen: fritaga sig från beskyllning eller skuld; — undsäga, i äldre lagspr., hota, allmänt i äldre nysvenska, fornsvenska untsighia det samma, även och egentligen: uppsäga fred och vänskap, tro och huldhet = danska undsige, från medellågtyska entseggen i den senare betydelse = medelhögtyska entsagen det samma (i nyhögtyska: avsäga sig, avstå ifrån); — undsätta, fornsvenska untsætia med med = danska undsætte, från medellågtyska untsetten, befria = medelhögtyska entsetzen, även: avsätta (= nyhögtyska), egentligen: försätta ur ett visst tillstånd; nyhögtyska sich entsetzen, bliva förskräckt, egentligen: låta bringa sig ur fattningen; — undvara, 1794 (ej i 1700-till:s ordb.), närmast från danska undvære, ombildat av medellågtyska untberen, umberen (jämför Tamm Ty. prefix södra 36), varav svenska umbära (se den/det och). Jfr Journ. f. svenska litt. 1798: 'Umvara i stället för umbära (i en övers, av 1798) lär icke vara Svenska'. — I vissa fall, till exempel undfly, möjl. sammansmält med ett inhemskt und-; jämför gotiska unþa-þliuhan, i samma betydelse