Utforska synonymer och betydelser för tusch
Betydelse:
tusch
En träff eller beröring i fäktning som ger poäng eller avgör en duell; används även bildligt om en avgörande framgångsrik träff eller fullträff.
fäktningstermer
Används i fäktningssammanhang om en giltig träff, ofta med fransk prägel; kan i överförd bemärkelse syfta på en elegant eller träffsäker poäng.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tusch.
tusch
Svart eller mycket mörk färg, ofta i form av pigment, bläck eller färgämne som används för att skapa en djup svart nyans.
svart färg
Avser tusch som beteckning för själva den svarta färgen eller den mörka färgtonen i allmänhet, inte skrivredskapet.
ögontusch
Avser tusch som kosmetiskt medel för ögonmakeup, särskilt svart färg eller eyelinerliknande produkt som används runt ögonen.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tusch.
Tusch i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Den finaste svarta tuschen är den Kinesiska. Tusch nyttjas till lavering. - Ss.
Historik & ursprung för Tusch
-
Substantiv
2. tusch, kinesiskt till, ett svart färgstoff sammansatt av sot av olika slag med ett visst bindeämne med med, 1737, från nyhögtyska tusche, där även i allmännare betydelse, om färg som förekommer i stänger eller kakor och rives med vatten, även tuschfarbe, till tuschen, måla med tusch, av franska toucher, lägga på färg, egentligen: vidröra (se retuschera). Detta anses vanl. som självt lånat från urgermanska språk, näml. från ett verb *tukkōn, motsvarande nyhögtyska zucken, hastigt rycka, en intensivbildning till ziehen (se tåg 3), en härledning som dock icke är alldeles oanfäktbar. — Hit hör också tusch i betydelse 'framställningssätt, pänselföring' av likbetyd. franska touche; ävensom (medic. och spelt.) tuschera (touchera) = nyhögtyska tuschieren.
-
Substantiv
1. tusch, mus. i betydelse 'fanfar och den/det', till exempel Stockh. Dagbl. 1897: '(hofkapellet) utbragte en touche'; ej, såsom det stundom förekommande stavsättet kunde ge orsak att antaga, från franska, utan från nyhögtyska tusch, ett i litter. rätt sent uppträdande ord, egentligen sydtyskt dialektord (även dusch), till bayerska tuschen, dovt ljuda, slå, stöta; möjl. besläktade med medelhögtyska duz (s-ljud), skall, buller. — Franskt ursprung har däremot tusch (touche) i betydelse anslag å tangentinstrument, till exempel 1782, Vogler 1798 och så vidare, jämför franska touche, tangent, till toucher, vidröra, varom se följ.
Se även: tusch 2
Källa: Hellquists (1922)