Synonymer till rycka

verb

Skakning Ansträngning

Utforska synonymer och betydelser för rycka

Verb

häftigt dra åt sig

skörda (lin, genom att dra upp det med rötterna)

Vi har inga motsatsord för rycka.

auto_stories

Rycka i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Ex: I. Draga häftigt med ögonbhlicklig våldsam ansträngning. Rycka håret, mössan af någon. Rycka någon i rocken, i håret. Rycka till sig, åt sig något. Rycka nåot ur dess ställe, ur dess ordniing. Rycka fram och tillbaka, hit och dit. Rycka áf, b´port, frám, se Afrycka, &c. Rycka lös, lossa genomryckning. Rycka néd, omkúll, ghenom ryckning neddraaga, hvälfva öfver ända.Rycka sönder, tillbaka. Rycka ùndan, úpp, úr, út, se Undanrycka, &c. Rycka lupp en häst, med tygeln rycka upp jans hufvud. Rycka på betslt. rycka på axlarna. Rycka på sig, göra en ögonblicklig, häftig rörelse på kroppen ochgensast återföra den i samma läge.
Taa, marschera. Antyder egentligen en viss skyndsamhet.

Ex: Rycka emot fienden. Rycka li fält. Rycka utur, utom, staden. Rycka rör en fästning, antåga till enfästnings belägring. Rycka án, frám, i´n, se Anrycka, &c. Rycka tillbaka, undan. Rycka úpp, marschera upp, fram. Rycka upp på linien, marschra framoch ställa sig på linien. Rycka út,

Syn: Utrycka

history_edu

Verb
rycka, fornsvenska rykk(i)a = senisl. och fno. rykkja, danska rykke = medellågtyska, fornhögtyska rucken (nyhögtyska rücken); av urgermanska *rukkian, besläktade med de under rucka anförda orden; för övrigt dunkelt. — Härtill: ryck, fornsvenska rykker = fornisländska rykkr, danska ryk = lågtyska ruck, fornhögtyska ruc (nyhögtyska ruck), av urgermanska *rukki- med (i nysvenska ofta neutr. i anslutning till andra deverbativa abstrakta); bildat som knäck, nyck. — Den nu icke sällsynta ipf.-formen röck (ofta till exempel Strindberg och P. Hallström; se Lundberg 2:dra avljudskl. södra 28) uppträder redan i Kolmodins Qv.-sp. 1732. Om faktorerna för denna nybildning se Lundberg södra 144.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

NEO Uttryckslexikon

Se vår korsordssida för rycka