Synonymer till rycka

verb

Utforska synonymer och betydelser för rycka

Verb

Betydelse:

häftigt dra åt sig

Betydelse:

skörda (lin, genom att dra upp det med rötterna)
1

Att dra, slita eller rycka loss något med en plötslig rörelse.

slita dra knycka riva till

Plötsligt drag

Används när något dras eller slits till hastigt och kraftfullt.

2

Att göra en hastig, ofrivillig rörelse, ofta som reaktion på något oväntat.

spritta hoppa högt röra sig plötsligt

Hastig kroppsrörelse

Används om en plötslig rörelse eller ett språng, exempelvis när någon blir överraskad.

3

Att plötsligt börja röra sig snabbare, ofta genom att sätta av i hög fart.

plötsligt öka farten spurta

Fartökning

Används när någon eller något hastigt ökar hastigheten, särskilt vid löpning.

4

Att röra sig framåt, ofta i ett bestämt eller snabbt tempo.

rycka fram marschera fram rycka fram marschera fram avancera

Framryckning

Används om att förflytta sig framåt, exempelvis vid marsch eller militär framryckning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rycka.

auto_stories

Rycka i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: I. Draga häftigt med ögonbhlicklig våldsam ansträngning. Rycka håret, mössan af någon. Rycka någon i rocken, i håret. Rycka till sig, åt sig något. Rycka nåot ur dess ställe, ur dess ordniing. Rycka fram och tillbaka, hit och dit. Rycka áf, b´port, frám, se Afrycka, &c. Rycka lös, lossa genomryckning. Rycka néd, omkúll, ghenom ryckning neddraaga, hvälfva öfver ända.Rycka sönder, tillbaka. Rycka ùndan, úpp, úr, út, se Undanrycka, &c. Rycka lupp en häst, med tygeln rycka upp jans hufvud. Rycka på betslt. rycka på axlarna. Rycka på sig, göra en ögonblicklig, häftig rörelse på kroppen ochgensast återföra den i samma läge.

  • Taa, marschera. Antyder egentligen en viss skyndsamhet.

    Ex: Rycka emot fienden. Rycka li fält. Rycka utur, utom, staden. Rycka rör en fästning, antåga till enfästnings belägring. Rycka án, frám, i´n, se Anrycka, &c. Rycka tillbaka, undan. Rycka úpp, marschera upp, fram. Rycka upp på linien, marschra framoch ställa sig på linien. Rycka út,

    Syn: Utrycka

history_edu

Historik & ursprung för Rycka

  • Verb

    rycka, fornsvenska rykk(i)a = senisl. och fno. rykkja, danska rykke = medellågtyska, fornhögtyska rucken (nyhögtyska rücken); av urgermanska *rukkian, besläktade med de under rucka anförda orden; för övrigt dunkelt. — Härtill: ryck, fornsvenska rykker = fornisländska rykkr, danska ryk = lågtyska ruck, fornhögtyska ruc (nyhögtyska ruck), av urgermanska *rukki- med (i nysvenska ofta neutr. i anslutning till andra deverbativa abstrakta); bildat som knäck, nyck. — Den nu icke sällsynta ipf.-formen röck (ofta till exempel Strindberg och P. Hallström; se Lundberg 2:dra avljudskl. södra 28) uppträder redan i Kolmodins Qv.-sp. 1732. Om faktorerna för denna nybildning se Lundberg södra 144.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Rycka

NEO Uttryckslexikon

  • rycka på axlarna (åt ngt)

    visa ointresse (för ngt)

  • rycka upp sig

    själsligen ta sig samman

  • ryckas bort

    plötsligt avlida

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för rycka

Korsordslösningar för rycka