Synonymer till miss-

miss-, prefix, fornsvenska mis- = fornisländska mis-, gotiska missa-, fornsaxiska mis-, missi-, fornhögtyska missa-, missi- (nyhögtyska miss(e)-), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), engelska mis-; av urgermanska *missa- = indoeuropeiska *misso- i forniriska mis-, av *mith-to-, t-particip till roten mith, växla, i sanskrit mithás, adv., ömsesidigt, växelvis, fornslaviska mitĕ det samma ~ latin mūtare (*moitāré), förändra, byta, mūtuus, ömsesidig (jämför under muta 1), gotiska maidjan, förändra, förfalska, gotiska maiþms, skänk, fornisländska meiðmar pl., klenoder (egentligen: gengåvor); till en enklare rot mi, moi i gemen, men, substantiv Knappast med Ehrismann Germ. 25: 435 av två ord: 'olikartat' (jämför latin mūtuus, gotiska misso) och 'felaktigt' (latin mittere, urgermanska *mīþan; se mission och missa). — Som självständigt ord i substantiveringen fornisländska i eller á miss, miste, norska i miss (även i mist(e)), fornsvenska miss, orätt, samt i fornhögtyska adjektiv missi, olika, olikartad. — Betydelseutvecklingen av miss- har varit: växlande (till exempel gotiska missaqiss, stridiga, egentligen växlande, meningar) > förändrad > i falsk riktning (jämför missa), vilse, illa (till exempel missdådare), varur stundom en rent nekande betydelse ss. i misslyckas. Hithörande ord äro dels inhemska, ss. till exempel missfirma (se den/det och), missgärning, miskund (se den/det och), misslynt (se -lynt, -hylt), missämja, misstaga sig, misstro, misstycka, eller helt eller delvis lånade utifrån, ss. till exempel missdådare (från medellågtyska misdâder jämte misdêder, varav danska misdæder, äldre nysvenska misdädare till exempel 1541; se dåd), misshag (från medellågtyska missehach) och misshaga, yngre fornsvenska mishagha, till exempel 'togh mishagade honom', i äldre nysvenska även: jag misshagar (se behaga). Jfr följ. och mista, miste, skilsmässa samt ömse.

Se även: missa 1