Synonymer till marsk

substantiv

Utforska synonymer och betydelser för marsk

Substantiv

Betydelse:

(egentligen förkortning för marskalk) hög (militär) ämbetsman i äldre tid

Betydelse:

låglänt kustområde med goda odlingsförhållanden

marsk (hist.)

En historisk titel för en hög militär eller riksämbetsman, särskilt en befälhavare av mycket hög rang vid hov eller i rikets styre.

Hög militär- och riksfunktion

Används om den högsta typen av marsk, alltså en person som var rikshövitsman eller överordnad befälhavare med både militär och ibland politisk makt.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för marsk.

marsk

Ordet syftar på ett lågt, ofta sankpräglat kustland eller myrområde som ligger nära havet och kan vara vattenpåverkat eller tidvis översvämmat.

Lågt och sankpräglat kustland

Används om ett lågland vid kusten, ofta med fuktig, lerig eller sank mark; passar när man beskriver ett naturligt geografiskt område av denna typ.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för marsk.

history_edu

Historik & ursprung för Marsk

  • Substantiv

    marsk, fornsvenska marsker = danska marsk, beteckning för en hög medeltida stormansvärdighet; i Sv. framträder marsken stundom som rikets främste man; sammandragen form av marskalk (se den/det och). — Fodermarsk, person som har tillsyn över fodret (Strömsholms ridskola) eller (numera föga br.) som mottager hästar till utfodring, eller som passar hästar med med, fornsvenska fodermarsk, föreståndare för en stormans stall, person som håller resande foder till handa; på 1500-till: en bland de högsta hovämbetsmännen = danska fodermarsk.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för marsk

Korsordslösningar för marsk