Synonymer till kid

kid, fornsvenska kidh = fornisländska kið, danska kid (engelska kid från nord.), av urgermanska *kiðja-, vartill dimin. *kittīna- = fornhögtyska kizzî(n) (sydty. kitze), såsom urgermanska *tikkīna- (= fornhögtyska zickî(n) och så vidare), ung get, till urgermanska *tiᵹōn- (= nyhögtyska ziege), get (jämför under tacka 1), jämför förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerl. barnspråksord eller onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade och (ungef.) likabetyd. ordskapelser finnas i en hel del språk, till exempel alban. k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jfr Reinius Nord. stud. södra 420 n. (med litteratur) och se under tacka 1. — Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett äldre urgermanska *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska eller onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som äldre nysvenska (Lex. Linc. 1640 och så vidare), svenska dialekt kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, södra 65). — Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på indoeuropeiska -ti̯a- till urgermanska roten ki i gotiska keinan, gro (part. af. kijans), fornhögtyska chîmo, grodd (nyhögtyska keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fornhögtyska frumi-kîdi, telning. — Jfr killing. — I ortnamn bland av i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fornsvenska och äldre nysvenska Kidruke (Kyd-), Kidråkra.kid, fornsvenska kidh = fornisländska kið, danska kid (engelska kid från nord.), av urgermanska *kiðja-, vartill dimin. *kittīna- = fornhögtyska kizzî(n) (sydty. kitze), såsom urgermanska *tikkīna- (= fornhögtyska zickî(n) och så vidare), ung get, till urgermanska *tiᵹōn- (= nyhögtyska ziege), get (jämför under tacka 1), jämför förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerl. barnspråksord eller onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade och (ungef.) likabetyd. ordskapelser finnas i en hel del språk, till exempel alban. k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jfr Reinius Nord. stud. södra 420 n. (med litteratur) och se under tacka 1. — Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett äldre urgermanska *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska eller onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som äldre nysvenska (Lex. Linc. 1640 och så vidare), svenska dialekt kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, södra 65). — Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på indoeuropeiska -ti̯a- till urgermanska roten ki i gotiska keinan, gro (part. af. kijans), fornhögtyska chîmo, grodd (nyhögtyska keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fornhögtyska frumi-kîdi, telning. — Jfr killing. — I ortnamn bland av i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fornsvenska och äldre nysvenska Kidruke (Kyd-), Kidråkra.