Synonymer till käft

substantiv, interjektion [çef:t]

Utforska synonymer och betydelser för käft

Betydelse:

(människans) mun

— "han fick ett slag på käften"

Betydelse:

käke (hos ett djur); gap
1

Den del av ansiktet som omfattar käkarna och munöppningen.

käke gap underkäke

Käke och gap

Används om käken eller munnen, särskilt när munnen är öppen.

haka hakparti

Haka och hakparti

Avser den nedre delen av ansiktet, särskilt hakans område.

2
vard.

Vardagligt och ofta skämtsamt uttryck för en människa.

människa levande själ kotte

Människa eller individ

Används vardagligt om en person, ofta i uttryck som negerar att någon finns.

3

En klo- eller skänkelartad del som griper om eller håller fast något.

klo skänkel

Klo eller skänkel

Används om en gripande eller utskjutande del, exempelvis på ett redskap.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för käft.

auto_stories

Käft i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Fig. I dödens k-ar, i dödens våld. Rycka ur dödens k-ar, rädda från döden.

    Del af nedra ansigtet, hvari tänderna äro infattade. Öfra, neda käften.

  • fig. fam. Mun. Slå, hugga en på k-en. Håll k-en, tig.

    Syn: Trut

  • Benämning på delar af verktyg, då de hafva likhet med tandkäftar.

    Ex: Käftarne på ett skrufstäd. Käftarne på hanen af ett gevär, de delar deaf, som omfatta flintan.

history_edu

Historik & ursprung för Käft

  • Substantiv

    käft, fornsvenska kiæpter, käft, käke, svalg = fornisländska kjǫptr, danska kæft, besläktade med nyhögtyska kiefer och kiefel, käke, gäl, lågtyska keve det samma, av urgermanska *kef- eller *keƀ-. Avljudsform: . fornsaxiska câfl, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ceáfl, käke. Urbesl. med avestiska (fornöstpersiska) zafan-, mun, med flera, till en indoeuropeiska rot gep. Jfr käbbla, käfsa. — Avledn.: käfta, vulg., muuhuggas och den/det = fornisländska kjapta, prata, norska kjepta, kjeflast, okväda, munhuggas, larma, skråla, i nisl. också: röra käkarna. Jfr käxa och käke. Ett annat nordiskt ord för 'käft' är fornisländska hvaptr, i pluralis: mun, väl egentligen (såsom flera likabetyd. ord) 'hål', jämför ryska svepetŭ, Vildbinas hål i träd', armen. sunb, hål, öppning (Lidén). Osannolikt är ej, att de nord. orden käft ombildats av den i vgerm. språk uppträdande stammen *kef-, *keƀ- i anslutning till detta ord, där avledningen är urgammal.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Käft

NEO Uttryckslexikon

  • inte en käft

    inte en enda person

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för käft

Korsordslösningar för käft