Synonymer till idissla

idissla, Schroderus 1639: ijdislar, Lex. Linc. 1640, I. Erici 1642: idisla; ett uteslutande svenskt ord; till urgermanska ið-, åter, om igen (se ida 1). Jfr med avs. på första leden fornhögtyska itaruchen det samma (och så vidare; se ider), besläktade med angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) rocettan, stöta upp, rapa; eller medellågtyska ederkouwen (jämför nyhögtyska kauen, tugga), nyhögtyska wiederkäuen. Senare leden anses av somliga innehålla ett urgermanska *etilōn, Iterativum till äta; med tl > ssl liksom i nässla, vassle. Enl. en förmodan av Bugge Sv. lm. IV. 2: 88 f. kunde däremot ordet tänkas utgå från ett *ið-pøysla (till fornisländska þeyja, smälta = töa), vartill ett iterativum *ið-pøysta = dalm. *itösta. För Bugges konstruktion talar i sin mån onekligen äldre nysvenska itexla(nde) Leyonstedt; men om direkt samband eger rum med idissla är av formella skäl ovisst.