Synonymer till gunst
Utforska synonymer och betydelser för gunst
Betydelse:
— "han står högt i gunst hos chefen"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för gunst.
Gunst i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Benägenhet att på allt sätt gynna en person, isynnerhet hos hgre i afseende på lägre. Vinna, återvinna, förlora någons gunst Stå i gunst hos någon. Stå i gunst hos fursten, hos folket. Af gunst och nåde.
Syn: Ynnest
-
Handling, hvarigenom man visar prof på en sådan benägenhet. Visa någon en gunst Det är en gunst, att han sluppit undan straff.
Historik & ursprung för Gunst
-
Substantiv
gunst, äldre nysvenska även gönst, till exempel NT 1526 = fornsvenska (även -ö-, -y-), danska, från medellågtyska gunst = nyhögtyska, bildat till gunnen, unna = svenska gynna. Jfr utan g-prefix fornhögtyska unst, gunst, till unna, och avljudsformen fornhögtyska anst, gotiska ansts och så vidare, gunst, nåd = fornisländska ást f., kärlek (i det kvasi-mytologiska Astrild, egentligen: kärlekseld, en nyskapelse av Stiernhielm efter fornisländska ástareldr, kärlekseld). - Härtill gunstig, fornsvenska gunstogher, från medellågtyska gunstich. Uttr. ss. nysvenska gunsti junker, gunsti herrn i skämtsam eller ironisk användning härleda sig från den gamla vanliga användning av ordet i attributiv ställning just i dylika förb., särskilt i tilltal ss. artighets- eller vördnadsbetygelse, till exempel fornsvenska sidhan (lutade) gönstoghe herran sik än nidher, Asteropherus 1609: gunslige junker, Bellman: gunstig herr kronobefallningsman och så vidare; jämför gynnare med likartad utveckling. Under 1700-till var ordet i samtalsspr. så allmänt i dylik användning, att bruket av vissa förf. parodieras.
Källa: Hellquists (1922)