Synonymer till förtret

substantiv [för‿trẹ:t]

Utforska synonymer och betydelser för förtret

förargelse, irritation

Substantiv

känsla av vrede och upprördhet som orsakats av en upplevd oförrätt

aggressiv sinnesstämning som visar motvilja

nedstämt sinnestillstånd

tillstånd av vrede eller irritation

bristande vilja

handling som vållar tillstånd av vrede och upprördhet hos någon

handling som vållar obehag eller möda

Vi har inga motsatsord för förtret.

auto_stories

Förtret i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Hög grd af ovilja eller olust öfver något, som strider emot vår böjelse eller önskan. Lida feminin af någon. Få, hafva, ådrag sig feminin Hafva myckern feminin för ens skull. gölra en någon feminin, orsaka honom den. Göra något en till feminin, med afsigt att förtreta honom. Er, honom till feminin skall jag ändå göra det. I förtreten under inflytelse af denna känsla. Det gjorde han i förtreten. Till min stora feminin blef. det ingenting af med alltsammans.

Syn: Harm
Händelse, som orsakar förtret.

Ex: Hvilken förtret! hon slog omkull sig i smutsen.

history_edu

Substantiv
förtret, yngre fornsvenska fortrēt n., jämför danska fortræd c.; från medellågtyska vordrêt; och förtreta, yngre fornsvenska fortrēta, från medellågtyska vordrêten = nyhögtyska verdriessen, motsvarande svenska förtryta Bib. 1541, vars y beror på anslutning till det inhemska och med -drêten, -driessen etymol. identiska tryta; motsvarande gotiska usþriutan, besvära. Avljudsform: medellågtyska vordrot (varav äldre nysvenska fortråt) = nyhögtyska verdruss; äldre nysvenska förtrööt 1622 kan vara en inhemsk ombildning. T i förtret för väntat d beror väl också på inverkan från det mera inhemska förtryta och så vidare

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

NEO Uttryckslexikon

Se vår korsordssida för förtret