Synonymer till blind

Säges om menniska eller djur, hvars synorgan af naturen är missbildad eller blifvit skadad, så att synförmågan saknas. Blind född.

Ex: Blind på ena ögat. Göra någon blind, på ett eller annat sätt beröfva någon synförmågan. Blifva, vara blind (Fig. Vara blind för någon, gynna, älska någon så, att man ej märker dess fel eller för mycket öfverser dermed; vara blind för något, ej märka eller ej låtsa märka, låta oanmärkt passera. Det kan en blind se, det är lätt att inse, begripa. Man måste vara b-, för att ej märka det, det är solklart, hvar och en kan begripa det. (Ordspr.) Den blinde leder den blinde, säges, när någon har en anna till hjelpare, rådgifvare, och båda äro lika oförståndiga. En blind höna hittar och ett korn, stundom kan ock den okunnige, oförståndige komma på en god idé, gifva ett godt råd, o. s. v.: säges äfven, då en fattig någon gång finner lyckan.

Som väl gör buller, men är utan all verkan, på följ, betydelse. Blindt skott, med krut utan kula eller hagel. Blindt alarm, allmän uppståndelse i ett läger till följe af ogrundad fruktan för ett väntadt plötsligt anfall af fienden; även hastigt på kommen förskräckelse utan påföljd. c) Låtsad, förställd.

Ex: Blindt angrepp.

Ex: Blinda klippor, icke synlig i vattenytan. Blindt tryck, då svärtan vid tryckningen icke tagit tillräckligt på papperet: likaså: Blind rd, bokstaf; blindt ställe i tryck.

Som ej stöder sig på förnuft, oförnuftig.

Ex: Blind tro, obetingad tro, som utan egen granskning antar sanningen af en lära, blott till följe af andras auktoritet. Blind lydnad, ärelystnad. Passionernas blinda ifver. Kärleken är blind