Synonymer till ärg

ärg, Schroderus och 1638: ärgh, förr även ärga, erga, till exempel Lex. Linc. 1640 = norska erj, danska ir(r), er(r), synkoperad form till ett fornsvenska *ērugher = fornisländska *eirugr, avledning av fornsvenska ēr med och n., koppar, brons = fornisländska eir n., äldre danska eer, gotiska aiz, fornsaxiska, fornhögtyska êr (vartill avledning êrin, adjektiv = nyhögtyska ehern), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ár, ǽr (engelska ore), av urgermanska *aiz- = latin aes n., sanskrit áyas; alltså ett samindoeur. ord (jämför under koppar). Enl. somliga rotbesl. med järn (*īs-) och hörande till en rot ai, glänsa (med utvidgningen ai-dh, varom se id 1); åtm. det senare mycket ovisst. — Överensstämmelsen mellan suffix-konson. i den isolerade växelformen norska eirk med och n., ärg, och latin aerugo, rost, är, trots Falk-Torp, Kluge och Much, säkerl. rent tillfällig. Ordet är i stället ett deverbativum till verbet eirka, göra ärgig, en k-avledning av verbet eira eller substantiv eir. — Till latin aes hör sannol. verbet æstimāre, värdera, varav svenska estimera, dialekt exmera (se under ära).