Synonymer till ängel

ängel, fornsvenska ængil = fornisländska engill, danska, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) engel, fornhögtyska engil (nyhögtyska engel), gotiska aggilus, från grekiska ángelos (varifrån även latin angelus, som möjl. är det närmast långivande språket); egentligen.'budbärare (jämför sanskrit ángira-, om ett slags mytiskt väsen). Eng. angel har påverkats av fornfranska angele (varav franska ange). Till västgermanerna kom väl ordet från goterna; till Norden genom engelska och tyska missionärer. Jfr evangelium. — Förr icke sällan (liksom orden 'helgon', 'de heliga'; se män) i svordomar, till exempel äldre nysvenska (dialekt) Gudz hunglade Prytz 1622, av *Guds ängla död (förf. 1600-till:s svenska södra 54); jämför skån. hille dö under män och likartade uttryck på -de (av död) under vaserra. — En ängel går genom rummet, om plötsligt inträdande tystnad i samtal och den/det, motsvar. danska der flyver en engel gennem værelset, nyhögtyska es geht eller fliegt ein engel durchs zimmer; urspr, ej med syftning på de kristna änglarna, utan ombildning av grekiska Hermē̃s epeisē̃lthe (Plut.): Hermes var gudarnas sändebud (-: grekiska ángelos}. — Änglamat, i vissa delar av landet: en efterrätt bestående av skorp- eller andra kakbitar, sylt (lingon och så vidare) och grädde, i somliga trakter (till exempel Östergötland) kallad giftas. Av helt annat slag är den 'englamat' som omtalas i reseminnen av Cederborgh (se uppl. 1882 södra 13): 'bestående af fårmjölk och sammankokade äpplen . . svåra mäktig'. Jfr svenska dialekt änglavälling, rotsoppa med mjölk, potatis och palsternackor.